Vi behöver den biologiska mångfalden för försörjningsberedskapen!

05.06.2024 kl. 15:20

Idag har riksdagen diskuterat interpellationen om regeringens natur- och klimatpolitik. Temat är aktuellt eftersom vi idag uppmärksammar världsmiljödagen.

Riksdagsledamot Mikko Ollikainen höll ett gruppanförande för Svenska riksdagsgruppen. Han poängterar att klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden är utmaningar som vi behöver ta på allvar. Ollikainen säger att det behövs en palett av lösningar för att kunna lösa dessa utmaningar. 


– Klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden är utmaningar vi behöver ta på allvar. Utan en rik biodiversitet äventyras till exempel vår matproduktion och därmed vår försörjningsberedskap, och ett varmare klimat för med sig exempelvis allt mer extrema väderförhållanden, säger Ollikainen.

Ollikainen poängterar också i gruppanförandet att en av de centrala målsättningarna för att minska utsläppen är att övergå från fossila bränslen till en förnybar och ren energiproduktion. Det är ändå viktigt att åtgärderna och de beslut som fattas också beaktar de sociala konsekvenserna. 

– I ramförhandlingarna höll regeringen fast vid sitt beslut om att satsa en miljard euro på forskning och utveckling fram till 2027 – trots det stora behovet att balansera statsekonomin. Det är genom nya innovationer och nytänk som vi kan utvecklas och vi måste våga satsa på det även under utmanande tider. Samtidigt är det viktigt att de som påverkas mest av omställningen beaktas. Övergången till en mera hållbar framtid ska ske på ett socialt rättvist sätt, säger Ollikainen.

För att bevara den biologiska mångfalden och för att stävja klimatförändringen behöver vi också åtgärder för att rena våra hav. Östersjön är för tillfället ett av världens mest förorenade hav.

– Vi i SFP har länge arbetat för Östersjön och Skärgårdshavet. Övergödningen av Östersjön har länge varit ett stort problem. Att näringsämnen rinner ut i Östersjön innebär att vi inte använder dem tillräckligt effektivt på land. Därför är vi glada för att Skärgårdshavets avrinningsområde blir ett pilotområde för näringskretsloppet, säger Ollikainen.

 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00