Uppgift - skapa framtidstro

02.06.2024 kl. 06:15
”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”
Sången ljuder idag högt och ljudligt som ett tecken på att skolåret är slut.

Elever som kanske inte normalt sjunger så ofta stämmer upp – riktigt ordentligt dessutom. Jag minns mycket väl från min egen skoltid, men även som lärare, vilken fin känsla Den blomstertid väckte i mig.

 

Vårens festligheter har alltid varit en betydelsefull stund för barn och ungdomar. De markerar slutet på en period och början på en annan. Men ja, för en del barn kan det också kännas tungt, bort från rutiner och trygghetskänslan som finns i skolvardagen.

 

Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till alla som tagit en examen och till alla dem som avslutar sitt läsår. Att gå i skolan eller studera är inte alltid lätt, men det är alltid värt det. Det är en investering i ditt liv.

 

Men hurudan är den värld som väntar ungdomarna efter examen? Det sjungs ju i Studentsången ”å den ljusnande framtid är vår.”

 

Ja, den värld ungdomarna kommer att leva i är full av möjligheter, men också utmaningar, som tyvärr blivit allt större under de senaste åren.

 

Bland annat är tempot ett annat än då många av de som läser denna kolumn växte upp. Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra vårt sätt att leva och arbeta. Utbildningen måste anpassas till denna förändring och ungdomar behöver skaffa sig nya färdigheter som kritiskt tänkande och tekniskt kunnande för att lyckas på den framtida arbetsmarknaden.

 

Det är vårt, de politiska beslutsfattarnas, ansvar att se till att dessa möjligheter är tillgängliga för alla på ett rättvist sätt och att bland annat den tekniska utvecklingen inte ökar ojämlikheten.

 

Trygghetsläget påverkar förstås, främst kriget i Ukraina. Konflikten har tydliggjort geopolitiska spänningar och understrukit vikten av internationellt samarbete och solidaritet. För barn och ungdomar är kriget en påminnelse om osäkerheten i världen och vikten av att främja fred och internationellt samarbete.

 

Samtidigt som världen skakas av konflikter finns det också möjligheter som kan inspirera och förena människor. OS i Paris 2024, som inleds i slutet av juli, är ett sådant evenemang. OS symboliserar ju hopp, enighet och det bästa av mänskligheten – även om vi samtidigt vet att säkerhetsarrangemangen kommer att vara rigorösa i årets tävlingar.

 

OS kan påminna oss om alla de värden som är viktiga för samhället: rättvisa, respekt och att hylla mångfald. Det är viktigt att främja social sammanhållning och rättvisa inför de utmaningar som dagens värld står inför. Globaliseringen och den digitala tidsåldern för med sig unika möjligheter, men också risker som polarisering och spridning av felaktig information.

 

De politiska beslut vi fattar i dag, oavsett politisk nivå, kommer att påverka vilken värld som väntar dem. Allt kan hänga på ett enda lokalt beslut – till exempel val av en specialiseringslinje på gymnasiet.

 

Det är vårt ansvar att se till att världen är rättvis, hållbar och full av hopp för våra barn och unga. Framför allt i världens lyckligaste land och i det lyckligaste landskapet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00