Uppgift - skapa framtidstro

02.06.2024 kl. 06:15
”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”
Sången ljuder idag högt och ljudligt som ett tecken på att skolåret är slut.

Elever som kanske inte normalt sjunger så ofta stämmer upp – riktigt ordentligt dessutom. Jag minns mycket väl från min egen skoltid, men även som lärare, vilken fin känsla Den blomstertid väckte i mig.

 

Vårens festligheter har alltid varit en betydelsefull stund för barn och ungdomar. De markerar slutet på en period och början på en annan. Men ja, för en del barn kan det också kännas tungt, bort från rutiner och trygghetskänslan som finns i skolvardagen.

 

Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till alla som tagit en examen och till alla dem som avslutar sitt läsår. Att gå i skolan eller studera är inte alltid lätt, men det är alltid värt det. Det är en investering i ditt liv.

 

Men hurudan är den värld som väntar ungdomarna efter examen? Det sjungs ju i Studentsången ”å den ljusnande framtid är vår.”

 

Ja, den värld ungdomarna kommer att leva i är full av möjligheter, men också utmaningar, som tyvärr blivit allt större under de senaste åren.

 

Bland annat är tempot ett annat än då många av de som läser denna kolumn växte upp. Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra vårt sätt att leva och arbeta. Utbildningen måste anpassas till denna förändring och ungdomar behöver skaffa sig nya färdigheter som kritiskt tänkande och tekniskt kunnande för att lyckas på den framtida arbetsmarknaden.

 

Det är vårt, de politiska beslutsfattarnas, ansvar att se till att dessa möjligheter är tillgängliga för alla på ett rättvist sätt och att bland annat den tekniska utvecklingen inte ökar ojämlikheten.

 

Trygghetsläget påverkar förstås, främst kriget i Ukraina. Konflikten har tydliggjort geopolitiska spänningar och understrukit vikten av internationellt samarbete och solidaritet. För barn och ungdomar är kriget en påminnelse om osäkerheten i världen och vikten av att främja fred och internationellt samarbete.

 

Samtidigt som världen skakas av konflikter finns det också möjligheter som kan inspirera och förena människor. OS i Paris 2024, som inleds i slutet av juli, är ett sådant evenemang. OS symboliserar ju hopp, enighet och det bästa av mänskligheten – även om vi samtidigt vet att säkerhetsarrangemangen kommer att vara rigorösa i årets tävlingar.

 

OS kan påminna oss om alla de värden som är viktiga för samhället: rättvisa, respekt och att hylla mångfald. Det är viktigt att främja social sammanhållning och rättvisa inför de utmaningar som dagens värld står inför. Globaliseringen och den digitala tidsåldern för med sig unika möjligheter, men också risker som polarisering och spridning av felaktig information.

 

De politiska beslut vi fattar i dag, oavsett politisk nivå, kommer att påverka vilken värld som väntar dem. Allt kan hänga på ett enda lokalt beslut – till exempel val av en specialiseringslinje på gymnasiet.

 

Det är vårt ansvar att se till att världen är rättvis, hållbar och full av hopp för våra barn och unga. Framför allt i världens lyckligaste land och i det lyckligaste landskapet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00