Uppgift - skapa framtidstro

02.06.2024 kl. 06:15
”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”
Sången ljuder idag högt och ljudligt som ett tecken på att skolåret är slut.

Elever som kanske inte normalt sjunger så ofta stämmer upp – riktigt ordentligt dessutom. Jag minns mycket väl från min egen skoltid, men även som lärare, vilken fin känsla Den blomstertid väckte i mig.

 

Vårens festligheter har alltid varit en betydelsefull stund för barn och ungdomar. De markerar slutet på en period och början på en annan. Men ja, för en del barn kan det också kännas tungt, bort från rutiner och trygghetskänslan som finns i skolvardagen.

 

Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till alla som tagit en examen och till alla dem som avslutar sitt läsår. Att gå i skolan eller studera är inte alltid lätt, men det är alltid värt det. Det är en investering i ditt liv.

 

Men hurudan är den värld som väntar ungdomarna efter examen? Det sjungs ju i Studentsången ”å den ljusnande framtid är vår.”

 

Ja, den värld ungdomarna kommer att leva i är full av möjligheter, men också utmaningar, som tyvärr blivit allt större under de senaste åren.

 

Bland annat är tempot ett annat än då många av de som läser denna kolumn växte upp. Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra vårt sätt att leva och arbeta. Utbildningen måste anpassas till denna förändring och ungdomar behöver skaffa sig nya färdigheter som kritiskt tänkande och tekniskt kunnande för att lyckas på den framtida arbetsmarknaden.

 

Det är vårt, de politiska beslutsfattarnas, ansvar att se till att dessa möjligheter är tillgängliga för alla på ett rättvist sätt och att bland annat den tekniska utvecklingen inte ökar ojämlikheten.

 

Trygghetsläget påverkar förstås, främst kriget i Ukraina. Konflikten har tydliggjort geopolitiska spänningar och understrukit vikten av internationellt samarbete och solidaritet. För barn och ungdomar är kriget en påminnelse om osäkerheten i världen och vikten av att främja fred och internationellt samarbete.

 

Samtidigt som världen skakas av konflikter finns det också möjligheter som kan inspirera och förena människor. OS i Paris 2024, som inleds i slutet av juli, är ett sådant evenemang. OS symboliserar ju hopp, enighet och det bästa av mänskligheten – även om vi samtidigt vet att säkerhetsarrangemangen kommer att vara rigorösa i årets tävlingar.

 

OS kan påminna oss om alla de värden som är viktiga för samhället: rättvisa, respekt och att hylla mångfald. Det är viktigt att främja social sammanhållning och rättvisa inför de utmaningar som dagens värld står inför. Globaliseringen och den digitala tidsåldern för med sig unika möjligheter, men också risker som polarisering och spridning av felaktig information.

 

De politiska beslut vi fattar i dag, oavsett politisk nivå, kommer att påverka vilken värld som väntar dem. Allt kan hänga på ett enda lokalt beslut – till exempel val av en specialiseringslinje på gymnasiet.

 

Det är vårt ansvar att se till att världen är rättvis, hållbar och full av hopp för våra barn och unga. Framför allt i världens lyckligaste land och i det lyckligaste landskapet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00