Uppgift - skapa framtidstro

02.06.2024 kl. 06:15
”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”
Sången ljuder idag högt och ljudligt som ett tecken på att skolåret är slut.

Elever som kanske inte normalt sjunger så ofta stämmer upp – riktigt ordentligt dessutom. Jag minns mycket väl från min egen skoltid, men även som lärare, vilken fin känsla Den blomstertid väckte i mig.

 

Vårens festligheter har alltid varit en betydelsefull stund för barn och ungdomar. De markerar slutet på en period och början på en annan. Men ja, för en del barn kan det också kännas tungt, bort från rutiner och trygghetskänslan som finns i skolvardagen.

 

Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till alla som tagit en examen och till alla dem som avslutar sitt läsår. Att gå i skolan eller studera är inte alltid lätt, men det är alltid värt det. Det är en investering i ditt liv.

 

Men hurudan är den värld som väntar ungdomarna efter examen? Det sjungs ju i Studentsången ”å den ljusnande framtid är vår.”

 

Ja, den värld ungdomarna kommer att leva i är full av möjligheter, men också utmaningar, som tyvärr blivit allt större under de senaste åren.

 

Bland annat är tempot ett annat än då många av de som läser denna kolumn växte upp. Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra vårt sätt att leva och arbeta. Utbildningen måste anpassas till denna förändring och ungdomar behöver skaffa sig nya färdigheter som kritiskt tänkande och tekniskt kunnande för att lyckas på den framtida arbetsmarknaden.

 

Det är vårt, de politiska beslutsfattarnas, ansvar att se till att dessa möjligheter är tillgängliga för alla på ett rättvist sätt och att bland annat den tekniska utvecklingen inte ökar ojämlikheten.

 

Trygghetsläget påverkar förstås, främst kriget i Ukraina. Konflikten har tydliggjort geopolitiska spänningar och understrukit vikten av internationellt samarbete och solidaritet. För barn och ungdomar är kriget en påminnelse om osäkerheten i världen och vikten av att främja fred och internationellt samarbete.

 

Samtidigt som världen skakas av konflikter finns det också möjligheter som kan inspirera och förena människor. OS i Paris 2024, som inleds i slutet av juli, är ett sådant evenemang. OS symboliserar ju hopp, enighet och det bästa av mänskligheten – även om vi samtidigt vet att säkerhetsarrangemangen kommer att vara rigorösa i årets tävlingar.

 

OS kan påminna oss om alla de värden som är viktiga för samhället: rättvisa, respekt och att hylla mångfald. Det är viktigt att främja social sammanhållning och rättvisa inför de utmaningar som dagens värld står inför. Globaliseringen och den digitala tidsåldern för med sig unika möjligheter, men också risker som polarisering och spridning av felaktig information.

 

De politiska beslut vi fattar i dag, oavsett politisk nivå, kommer att påverka vilken värld som väntar dem. Allt kan hänga på ett enda lokalt beslut – till exempel val av en specialiseringslinje på gymnasiet.

 

Det är vårt ansvar att se till att världen är rättvis, hållbar och full av hopp för våra barn och unga. Framför allt i världens lyckligaste land och i det lyckligaste landskapet.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15