Den nya ägarpolitiska principbeslutet betonar ansvarsfullt ägande

23.05.2024 kl. 12:05
Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz har idag den 23 maj 2024 presenterat regeringens nya ägarpolitiska principbeslut. Principbeslutet är det centrala dokumentet som styr statens ägarstyrningsverksamhet i alla statsägda bolag.

– Staten ska förvalta sitt bolagsinnehav på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt. Det är utgångspunkten för ägarstyrningen. Staten äger helt eller delvis 73 bolag vars värde i årsskiftet uppgick till ca 37 miljarder euro – långsiktighet i ägarpolitiken är därför helt centralt, säger Adlercreutz.


Det ägarpolitiska principbeslutet uppdateras varje regeringsperiod. I det nya principbeslutet finns till exempel riskhantering och säkerhet med som ett nytt fokusområde för att återspegla att företagens verksamhetsomgivning har förändrats. Även konkurrensneutraliteten lyfts fram i enlighet med regeringsprogrammet.

– När bolag som helt eller delvis ägs av staten verkar på en konkurrensutsatt marknad är det speciellt viktigt att staten inte upplevs ha en konkurrensfördel. Det säkerställs genom tydlig och konsekvent ägarstyrning.

 Dessutom betonas företagsansvar och hållbarhet i större utsträckning än tidigare.

– De statsägda bolagen ska vara föregångare när det gäller företagsansvar. Det här återspeglas nu i principbeslutet. Fokus läggs på bolagens klimat- och miljöinsatser samt på bolagens ansvar när det gäller miljökonsekvenser och konsekvenser för de mänskliga rättigheterna genom hela värdekedjan. Förutsättningen är att samhällsansvar ingår i bolagens strategi, affärsmodell och ersättningar till ledningen. Det är viktigt att staten visar vägen också vad gäller företagens samhällsansvar.

– I fortsättningen kommer ett program för samhällsansvar att sammanställas regelbundet för att staten ska kunna följa upp effekterna av sitt hållbarhetsarbete. Det är jag glad över.

Principbeslutet om statens ägarpolitik hittas på statsrådets hemsidor via denna länk. LÄNK
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00