Våld är aldrig acceptabelt – inte heller i politiken

23.05.2024 kl. 06:21
Våld är aldrig acceptabelt, oavsett hur arg eller frustrerad man blir, eller hur felaktiga man anser att andras åsikter är.

De senaste händelserna med våld och hot mot politiker visar en oroande trend där våld alltmer smyger sig in i politiken, både internationellt och nationellt. Mordförsöket på Slovakiens premiärminister Robert Fico förra veckan är ett skrämmande exempel, där den misstänkta har uppgett att motivet för dådet var regeringens politik och mediernas rapportering. I Tyskland blev EU-politiker Matthias Ecke misshandlad i samband med att han hängde upp valaffischer. Misshandeln var så pass allvarlig att han behövde vårdas på sjukhus. Den tidigare talmannen i USA Nancy Pelosi utsattes för inbrott i sitt eget hem år 2022, där hennes man utsattes för ett våldsamt anfall av förövaren. Förra veckan dömdes förövaren till 30 års fängelsestraff.  Även det här fallet var politiskt motiverat. Listan kan göras lång.

 

Finland är tyvärr inte skonat från våldshotet. Även här händer det att politiker ställer in deltagande på evenemang till följd av våldshot. En fattigdomsenkät som Yle utfört som en del av Bra sagt-projektet visar hur personer som lever i en ekonomiskt svår situation upplever vardagen. I svaren kommer det fram att vissa lider av självdestruktiva tankar och andra känner ilska mot beslutsfattare, vilket är förståeligt. Men att känna så mycket hat att det övergår till våldsfantasier är snäppet allvarligare. För tyvärr får man som politiker stå ut med en hel del fula kommentarer och obehagliga upplevelser. Kontakten via sociala medier innehåller ofta ett ganska färgstarkt språkbruk, och mejl med osakligt innehåll är vardag för många politiker. Att träffa olika intressegrupper är en rolig del av jobbet, men när det i säkerhetskontrollen visar sig att någon har en kniv med sig i väskan blir man fundersam. Varför bär man överhuvudtaget kniv på offentliga platser och varför tar man med den till riksdagen? Det är frågor som oroar.

 

Att utsätta demokratiskt valda personer för våld eller hot kan aldrig rättfärdigas, oavsett hur felaktiga man anser deras beslut vara. Demokratin är något vi måste värna om; den är kanske inte alltid perfekt, men den är den bästa styrelseformen vi har utvecklat hittills. Att använda hatprat och våld för att skrämma, påverka eller uttrycka oenighet är helt oacceptabelt. Den växande mängden osakliga inlägg och medvetet nedvärderande kommentarer som riktas mot politiker avskräcker många från att engagera sig politiskt, vilket i sig också är ett allvarligt problem för demokratin. Politiker har alltid utsatts för våld, men det verkar som att tröskeln har blivit ännu lägre under den senaste tiden. 

 

Det är alltid tillåtet att vara av olika åsikter, men vi kan alla tänka på hur vi uttrycker oss. Barn lär sig av hur vi vuxna beter oss, och det är viktigt att redan i ung ålder diskuterar varför våld aldrig är acceptabelt. Vi behöver också ge barnen rätt verktyg för att hantera sina egna känslor, även om detta ibland är lättare sagt än gjort. Plattformar för sociala medier bär också ett stort ansvar för innehållet; hotfullt eller våldsamt material ska inte tolereras. När samhället polariseras är det avgörande att vi värnar om våra grundläggande värderingar, inklusive att våld aldrig är okej. Vi behöver också en sundare debattkultur och en djupare förståelse för att världen inte är så svartvit som den ibland kan verka. När politiska åsikter leder till våld har det gått för långt.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00