Interpellation om regeringens finanspolitik 

15.05.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

 

Då vi diskuterar den offentliga ekonomin krävs det framtidstänk. Det krävs framtidstro. Just nu räcker inte anpassningsåtgärder och skattehöjningar. Vi behöver tillväxt och hopp om bättre tider. Det här är alldeles tydligt. Oppositionen väcker debatt i frågan och önskar svar av regeringen. Det här är en bra sak – debatt är nyttigt. Samtidigt är det alldeles självklart att oppositionen har svårigheter att sy ihop ett alternativ till regeringens anpassningsbeslut. Vi tar emot kritiken från oppositionen, men önskar också trovärdiga alternativ.

 

Ärade talman,

Att förhandla fram en helhet är svårt – men vi är nöjda med de rättvisa beslut som förhandlingen resulterade i. I regeringens paket finns både nedskärningar och skattehöjningar som motsvarar idén om alla är beredda att tillsammans lyfta Finland.

 

Ärade talman,

Små och medelstora företag i Finland ser allt dystrare på framtiden. Färre företag siktar på att växa och som bekant är växande företag Finlands motor. Detta är en mycket oroande utveckling och därför är det viktigt att regeringens arbetsmarknadsreformer och infrastruktursatsningar stärker villkoren för små och medelstora företag.

 

Ärade talman,

Regeringsprogrammet stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. FoU-finansiering ökar produktionstillväxten och tillgodoser industrins behov. Beslutet att stärka stamnätet bidrar också till nya investeringar. Programmen för östra och norra Finland, som blir färdiga före utgången av 2024, stöder också regionernas tillväxtmöjligheter.

 

Regeringen har kommit överens om ett skatteincitament för företag som främjar investeringar i den gröna omställningen och samtidigt i våra klimatmålsättningar. Det finns idag lovande projekt runtom i landet. Det handlar inte bara om industriinvesteringar i miljardklassen, utan också om nya arbetsplatser och mer skatteintäkter.

 

Ärade talman,

Regeringen gör satsningar som främjar infrastruktur, pendling och tillväxt. På investeringslistan finns bland annat Kustbanan i västra Nyland och riksåttan i Österbotten.

Regeringsprogrammet slår fast det uppenbara: att arbetskraftsinvandringen är ytterst viktig med tanke på den ekonomiska tillväxten och tryggandet av servicen i Finland. Vi säkerställer att integration är möjlig på båda inhemska språken. Målet är att ungefär 5–10 procent ska integreras på svenska.

 

Ärade talman,

Inom social- och hälsovården ser vi till att göra nödvändiga åtstramningar. Som interpellationens undertecknare konstaterar: välfärdssamhället kan inte ständigt leva över sina tillgångar. Vi måste stävja kostnaderna. En betydande åtgärd som togs under våren är att regeringen avstår från att minska antalet centralsjukhus.

Men om vi vill ha verksamma sjukhus även i framtiden, är det personalbristen vi måste lösa. Läkare, vårdare och socialarbetare ska få arbeta med sina patienter och inte använda majoriteten av arbetstiden till byråkratiskt pappersarbete. Arbetet måste vara flexibelt och givande.

I tider av svåra anpassningsåtgärder är det viktigt att lyfta viktiga investeringar som görs. Vi inom SFP är glada över att terapigarantin för barn och unga går framåt. För genomförandet av terapigarantin anvisas en tilläggsfinansiering på 35 miljoner euro per år.

 

Ärade talman,

Vi vet att jordbruket befinner sig i en strukturell lönsamhetskris. Därför prioriterar regeringen att inte skära i jordbruket utan i stället främja tillväxt, konkurrenskraft och lönsamhet inom livsmedelsindustrin.

 

Ärade talman,

Regeringen har snart verkat i ett år. Ett år som bland annat har resulterat i ett paket som anpassar de offentliga finanserna med 9 miljarder euro. Men faktum är att även nästa regering också kommer stå inför svåra, ekonomiska anpassningsbeslut. Interpellationens undertecknare har alldeles rätt i att även tillväxt behövs. Och det möjliggör regeringen. SFP kommer alltid vara ett framtidsparti som inte räds att ta de svåra, men ansvarsfulla besluten. Beslut som återställer förtroendet för Finland.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00