SFP behövs i Bryssel

11.05.2024 kl. 06:33
Finland går snart till val, igen. Även om det ibland känns som att vi går till valurnorna nästan varje år är det otroligt viktigt. Den 9 juni går nämligen EU-valet av stapeln och igår kom kandidatnumren. Då väljer vi vilka 15 personer som skall representera Finland i Europaparlamentet under de följande fem åren.

Det är första gången som svenska Österbotten har en reell chans att få in en egen europaparlamentariker. Rubrikerna i medierna de senaste veckorna har dock påvisat att det inte är någon självklarhet att SFP lyckas behålla sitt mandat i parlamentet. Därför är varje röst viktigt och ingenting kan tas förgivet.

 

Nils Torvalds har arbetat mycket framgångsrikt och alltid fört fram Finlands särdrag. Det här är jag otroligt tacksam över och jag hoppas att SFP, som är ett parti som är vana att agera i en europeiska kontext, får fortsätta arbetet efter Nicke.

 

Vi behöver säkra det finlandssvenska mandatet i europaparlamentet. Trots att avståndet mellan Österbotten och Bryssel kan verka avlägset, påverkar beslutsfattandet i EU livet för oss i vår region på många sätt.

 

EU är en betydande källa till finansiering för projekt och program i Österbotten. Genom olika strukturfonder och stödprogram stöttar EU utvecklingen av landsbygden, infrastruktur, näringsliv och utbildning i regionen. Att välja representanter som kan förstå och arbeta för Österbottens intressen i EU-parlamentet är därför avgörande för att säkerställa bland annat tillväxten och projektfinansieringen för Österbotten.

 

För det andra påverkar EU-lagstiftningen en mängd olika områden som är relevanta för Österbotten, såsom exempelvis jordbruket. Därför behöver Finland europaparlamentariker som förstår sig på vardagen i både landsbygd och städer i Finland. Det är också otroligt viktigt att de valda parlamentarikerna för fram Finlands särdrag. Det blev tydligt under den här perioden i europaparlamentet då exempelvis restaureringsförordningen behandlades.

 

Då jag läser föredragningslistorna till miljöutskottet i riksdagen blir det också tydligt hur mycket det som sker på EU-nivå påverkar Finland. Ungefär 80 procent av alla våra ärenden i utskottet har en koppling till EU eller är direkta förordningar eller direktiv från EU.

 

Därför är besluten som fattas i Europaparlamentet något som konkret berör vår allas vardag även om själva beslutsfattandet ibland kan kännas både byråkratiskt och avlägset. Därför hoppas jag att du tar dig till valurnorna antingen under förhandsröstningen eller på valdagen. Din röst kan vara avgörande.

 

I övrigt kan det konstateras att regeringen satsar på västkustens livsnerv riksåttan. I den andra tilläggsbudgeten, som publicerades i måndags, finns satsningar på omkörningsfiler mellan Edsevö och Lepplax. Projektet, som går på 24 miljoner euro, är en välkommen satsning i trakten där näringslivet går bra.

 

Avslutningsvis vill jag önska alla mödrar och även alla som skulle vilja vara mödrar en riktigt fin morsdag!

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00