Kan et na svensk?

05.05.2024 kl. 13:10
Med jämna mellanrum blir vi ledamöter kontaktade av österbottningar som är besvikna över att de inte får service på eget modersmål – svenska – hos olika myndigheter. Även om rätten till det egna modersmålet stadgas i lag, är det ofta svårt att få det helt att fungera.

Fokus om vikten att få använda sitt eget modersmål, eller vi kan också kalla det känslospråk, riktas ofta till räddningstjänsterna eller andra sammanhang där nöden är stor. Ändå finns det ett stort behov av att tjänsterna skall fungera på både finska och svenska också inom statsförvaltningen, till exempel ministerier där tjänstemännen har ett otroligt viktigt ansvar då lagar ska stiftas och de språkliga rättigheterna ska beaktas i lagstiftningen.

Allt eftersom tiden gått har det blivit allt svårare att hitta personer som behärskar svenskan både på nationell men även regional nivå.

En mångspråkig statsförvaltning är inte bara en symbol för jämlikhet och inkludering; den är också en praktisk nödvändighet. I en nation där två officiella språk är normen, är det avgörande att staten kan kommunicera effektivt med alla sina medborgare.

Att ha svenskspråkiga tjänstemän tillgängliga på olika nivåer av statsförvaltningen möjliggör inte bara smidigare kommunikation för den svenskspråkiga minoriteten, utan också en mer representativ och tillgänglig statsapparat för alla. En bredare förståelse helt enkelt.

Utmaningarna är dock inte obetydliga. Att säkerställa tillräckligt med svenskspråkiga tjänstemän kräver inte bara politisk vilja utan också strategiska åtgärder för att uppmuntra svenskspråkiga ungdomar att välja en karriär inom den offentliga sektorn. Just nu har den inte varit tillräckligt lockande.

Här spelar det stora språkprovet, det vill säga språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska, också en nyckelroll. År 2024 är priset för examen 514 euro om examen i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Detta sätter finsk- och svenskspråkiga i en ojämlik situation. Därför är jag otroligt glad över att provet äntligen blir avgiftsfritt från och med hösten – något som SFP länge arbetat för.

Genom detta hoppas jag att myndigheternas förutsättningar att tillhandahålla service på båda nationalspråken förbättras och således att de språkliga rättigheterna ska bättre kunna tillgodoses i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30