Kan et na svensk?

05.05.2024 kl. 13:10
Med jämna mellanrum blir vi ledamöter kontaktade av österbottningar som är besvikna över att de inte får service på eget modersmål – svenska – hos olika myndigheter. Även om rätten till det egna modersmålet stadgas i lag, är det ofta svårt att få det helt att fungera.

Fokus om vikten att få använda sitt eget modersmål, eller vi kan också kalla det känslospråk, riktas ofta till räddningstjänsterna eller andra sammanhang där nöden är stor. Ändå finns det ett stort behov av att tjänsterna skall fungera på både finska och svenska också inom statsförvaltningen, till exempel ministerier där tjänstemännen har ett otroligt viktigt ansvar då lagar ska stiftas och de språkliga rättigheterna ska beaktas i lagstiftningen.

Allt eftersom tiden gått har det blivit allt svårare att hitta personer som behärskar svenskan både på nationell men även regional nivå.

En mångspråkig statsförvaltning är inte bara en symbol för jämlikhet och inkludering; den är också en praktisk nödvändighet. I en nation där två officiella språk är normen, är det avgörande att staten kan kommunicera effektivt med alla sina medborgare.

Att ha svenskspråkiga tjänstemän tillgängliga på olika nivåer av statsförvaltningen möjliggör inte bara smidigare kommunikation för den svenskspråkiga minoriteten, utan också en mer representativ och tillgänglig statsapparat för alla. En bredare förståelse helt enkelt.

Utmaningarna är dock inte obetydliga. Att säkerställa tillräckligt med svenskspråkiga tjänstemän kräver inte bara politisk vilja utan också strategiska åtgärder för att uppmuntra svenskspråkiga ungdomar att välja en karriär inom den offentliga sektorn. Just nu har den inte varit tillräckligt lockande.

Här spelar det stora språkprovet, det vill säga språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska, också en nyckelroll. År 2024 är priset för examen 514 euro om examen i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Detta sätter finsk- och svenskspråkiga i en ojämlik situation. Därför är jag otroligt glad över att provet äntligen blir avgiftsfritt från och med hösten – något som SFP länge arbetat för.

Genom detta hoppas jag att myndigheternas förutsättningar att tillhandahålla service på båda nationalspråken förbättras och således att de språkliga rättigheterna ska bättre kunna tillgodoses i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15