Kan et na svensk?

05.05.2024 kl. 13:10
Med jämna mellanrum blir vi ledamöter kontaktade av österbottningar som är besvikna över att de inte får service på eget modersmål – svenska – hos olika myndigheter. Även om rätten till det egna modersmålet stadgas i lag, är det ofta svårt att få det helt att fungera.

Fokus om vikten att få använda sitt eget modersmål, eller vi kan också kalla det känslospråk, riktas ofta till räddningstjänsterna eller andra sammanhang där nöden är stor. Ändå finns det ett stort behov av att tjänsterna skall fungera på både finska och svenska också inom statsförvaltningen, till exempel ministerier där tjänstemännen har ett otroligt viktigt ansvar då lagar ska stiftas och de språkliga rättigheterna ska beaktas i lagstiftningen.

Allt eftersom tiden gått har det blivit allt svårare att hitta personer som behärskar svenskan både på nationell men även regional nivå.

En mångspråkig statsförvaltning är inte bara en symbol för jämlikhet och inkludering; den är också en praktisk nödvändighet. I en nation där två officiella språk är normen, är det avgörande att staten kan kommunicera effektivt med alla sina medborgare.

Att ha svenskspråkiga tjänstemän tillgängliga på olika nivåer av statsförvaltningen möjliggör inte bara smidigare kommunikation för den svenskspråkiga minoriteten, utan också en mer representativ och tillgänglig statsapparat för alla. En bredare förståelse helt enkelt.

Utmaningarna är dock inte obetydliga. Att säkerställa tillräckligt med svenskspråkiga tjänstemän kräver inte bara politisk vilja utan också strategiska åtgärder för att uppmuntra svenskspråkiga ungdomar att välja en karriär inom den offentliga sektorn. Just nu har den inte varit tillräckligt lockande.

Här spelar det stora språkprovet, det vill säga språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska, också en nyckelroll. År 2024 är priset för examen 514 euro om examen i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Detta sätter finsk- och svenskspråkiga i en ojämlik situation. Därför är jag otroligt glad över att provet äntligen blir avgiftsfritt från och med hösten – något som SFP länge arbetat för.

Genom detta hoppas jag att myndigheternas förutsättningar att tillhandahålla service på båda nationalspråken förbättras och således att de språkliga rättigheterna ska bättre kunna tillgodoses i framtiden.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45