EU:s konkurrenskraft och rättsstatsprincipen viktiga då unionen utvidgas

01.05.2024 kl. 19:00
Den 29-30 april deltog Adlercreutz i det allmänna rådets inofficiella möte i Bryssel, där utvidgningens 20-årsjubileum uppmärksammades. Även kandidatländernas representanter deltog i mötet.

– Idag den 1 maj är det 20 år sedan den stora utvidgningen av EU, då tio nya medlemsländer kom med i unionen. Det var den största utvidgningen EU varit med om. Då EU i framtiden utvidgas finns två principer som måste vara i fokus: rättsstatsprincipen och unionens konkurrenskraft, säger Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz.


Den 29-30 april deltog Adlercreutz i det allmänna rådets inofficiella möte i Bryssel, där utvidgningens 20-årsjubileum uppmärksammades. Även kandidatländernas representanter deltog i mötet.

Utvidgningen utgår från ett meritbaserat system där kandidatländer behöver uppfylla specifika kriterier, bland annat relaterat till ett fungerande rättsstatssystem.

– Det är centralt att rättsstatsprincipen respekteras och i praktiken också förverkligas. Det här gäller både nuvarande och kommande medlemsländer.

Adlercreutz betonar att värnandet om EU:s konkurrenskraft är viktigt för unionens förmåga att ta in nya medlemsländer.

– Vi kan inte blunda för att vår ekonomi underpresterar. Om vi inte klarar oss ekonomiskt är det svårare att gå igenom den process som utvidgningen kräver. Produktiviteten i EU sjunker medan den växer till exempel i USA. Om det fortsätter så här påverkar det unionens funktionsförmåga och i förlängningen våra möjligheter att utvidgas.

– Den inre marknaden spelar en helt central roll för vår konkurrenskraft. Vi måste fortsätta satsa på forskning och utveckling och ta hand om vår infrastruktur, men framförallt måste vi se till att den inre marknaden fungerar. Våra företag ska inte belastas med en oskälig administrativ börda. Här måste vi svänga utvecklingen till det bättre. 

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15