Interpellation om sjukhusnätverket

23.04.2024 kl. 15:03
Gruppanförandet hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Få saker engagerar medborgarna lika mycket som social- och hälsovården. Det är ett hett tema även här i riksdagen. Sedan år 2021 har oppositionen varje år lämnat en interpellation om social- och hälsovården. Regeringar och partier kommer och går, men oron består.

 

Ärade talman,

En stor megatrend utmanar vår vård och omsorg. Vi har allt fler som behöver vård, allt färre som finansierar den offentliga servicen och allt färre som kan sköta arbetet. Denna ekvation är utmanande att lösa. I två årtionden har kostnadsökningen inom vården varit ett problem och speciellt under det senaste årtiondet har det blivit allt svårare att fylla lediga tjänster.

Det är klart att vi inte kan fortsätta som tidigare. Det är klart att vi måste stävja kostnadsökningen och hitta lösningar till personalbristen. Men samtidigt är det klart för oss i SFP att vård och omsorg är bland de viktigaste tjänsterna som ges till medborgarna. Man måste kunna få vård på ett skäligt avstånd, inom skälig tid och på eget modersmål. Därför har vi i SFP alltid arbetat för att hålla kvar närservicen. Det ser vi bland annat i Österbotten där ett framtids- och anpassningsprogram godkändes för de kommande åren och där man valde att inte röra på närservicen och lågtröskelvården.

 

Vi är väldigt nöjda över regeringens beslut om att det i varje välfärdsområde också i fortsättningen ska skötas både förlossningar och mera krävande operationer i ett centralsjukhus. Regeringen fattade också viktiga beslut då nattjouren i Jakobstad och Raseborg kan fortsätta för att garantera de språkliga rättigheterna. De slutliga besluten fattas alltså av Österbottens välfärdsområde och HUS-sammanslutningen. Detta är en viktig signal från regeringen, att den svenska servicen ska tryggas.

 

Ärade talman,

Det hör till politiken att oppositionen fungerar som en motvikt till regeringen, kommer med egna förslag och kritiskt granskar regeringens arbete. Det är förstås också förståeligt att det är svårt att kritiskt granska det egna agerandet– även om det ibland skulle finnas anledning till det.

 

Som SFP-politiker har det varit förvirrande att följa med Socialdemokraternas och De grönas agerande i riksdagen och samtidigt i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse. Inom HUS har SDP:s och De grönas representanter röstat för att dra ner på verksamheten i de mindre sjukhusen i Borgå, Raseborg och Lojo, samtidigt som samma partierna i den nationella politiken har krävt att det inte ska göras, bland annat genom denna interpellation. SFP:s representanter har konsekvent talat och röstat för att sjukhusen och verksamheten tryggas. Nu har ni, bästa opposition, möjlighet att påverka att era representanter i HUS styrelse som den 6.5. röstar om bevarandet av bland annat Lojo förlossningsavdelning.

 

Ärade talman,

Om vi vill trygga det att våra sjukhus är verksamma även i framtiden, måste vi se till att vi har personal. Personalen är det viktigaste vi har. Om vi inte hittar lösningar på personalbristen så har det ingen betydelse hur många sjukhus eller vårdenheter vi har om de inte kan ta emot patienter.

 

Därför har vi i SFP bland annat länge förespråkat en uppdatering av arbetsfördelningen inom vården bland den yrkesutbildade personalen. Den lagstiftningen är nu under arbete. Målsättningen är att bättre ta vara på personalens kunnande. Vi politiker får regelbundet respons från läkare, vårdare och socialarbetare att en stor del av arbetstiden går till pappersarbete och ett brottande med patientdatasystem. Vi i SFP välkomnar att man nu ser över arbetsfördelningen och hoppas på en snabb beredning.

 

Ärade talman,

Vi måste hitta nya sätt att arbeta, nya sätt att stärka primärvården och nya sätt att tackla personalbristen. Vi vill främja egenläkarmodellen och egenföretagarmodellen. Regeringen har flera centrala reformer på sitt bord och det krävs nu effektivt arbete för att underlätta vardagen i välfärdsområdena.

 

Tack
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15