Små men bra satsningar på ungdomar och idrott, nedskärningarna omfördelas

17.04.2024 kl. 09:37

Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om ett separat barn- och ungdomspaket på 5 miljoner euro. Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist ser positivt på beslutet.

 
I budgeten 2024 riktades för första gången permanent finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Den här finansieringen stärker regeringen nu genom barn- och ungdomspaketet. Därtill satsar regeringen 5 miljoner euro på att förebygga skolmobbning. Genom barn- och ungdomspaketet riktas även bestående finansiering till lågtröskel chattjänster för psykisk hälsa.
 
– Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter är sådant förebyggande arbete som når ut till alla barn. Forskning visar att långsiktigt skolungdomsarbete har haft positiva effekter på välbefinnandet i skolorna, särskilt när det gäller att minska mobbningen, säger Bergqvist.
 
– Tilläggssatsningarna på chattjänsterna möjliggör att allt fler unga kan få samtalshjälp omedelbart. Det är oerhört viktigt att stärka den här typen av stödtjänster där unga, även under kvällstid och veckoslut, med låg tröskel kan diskutera frågor som tynger dem, fortsätter Bergqvist. 

Regeringsprogrammet, som godkändes i juni ifjol, innehåller en sparåtgärd på totalt 125 miljoner vid slutet av regeringsperioden i undervisnings- och kulturministeriet statsunderstöd. Statsunderstöd delas ut till bland annat idrotts- och ungdomsverksamhet. För att undvika att Finland hamnar i underskottsförfarande kom man i ramrian överens om att sparmålet för ministeriets statsunderstöd är totalt 150 miljoner. Bergqvist säger att anpassningsåtgärderna är tuffa.
 
– Vi har inom SFP jobbat hårt för att regeringens anpassningsåtgärder inte ska drabba idrotts- och ungdomsverksamheten oskäligt mycket. Nu har vi slagit fast storleken på nedskärningarna på statsunderstöden vid  undervisnings- och kulturministeriet men nästa steg blir att fundera på hur de ska fördelas. Målet är att de planerade nedskärningarna kan riktas bredare och på så sätt bli mindre för ungdom och idrott, säger Bergqvist.

En stor nyhet från regeringens ramria är att man nu utvidgar möjligheten för samfund att göra skatteavdrag för donationer också till idrotts- och ungdomsverksamhet samt mentalvårdsorganisationer för unga. Idrotts- och ungdomsfältets förutsättningar att samla in extern finansiering likställs därmed med kulturen och vetenskapen.
 
– Jag har under min tid som minister vid ett flertal tillfällen lyft upp vikten av att utvidga donationsavdraget också till idrotten och ungdomen. När den statliga finansieringen minskar, är det viktigt att vi ger bättre möjligheter att samla in extern finansiering. Speciellt idrottsaktörerna har drivit detta redan en längre tid, säger Bergqvist.
 
Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om att studerandena ska återgå från det allmänna bostadsstödet till studiestödets bostadstillägg.
 
–  Ändringen har både för- och nackdelar för studeranden. Vi har inlett arbetet med studiestödets totalreform i år. Hur den slutliga modellen av studerandenas bostadstillägg ser ut återkommer vi till i samband med totalreformen, säger Bergqvist.
 
Utöver besluten som berör den egna ministerportföljen ser Bergqvist positivt på tilläggssatsningarna på forskning och utveckling.
 
– Satsningarna möjliggör nya innovationer och stärker samarbetet mellan universiteten och företagen. Det är viktigt att Åboregionen ska kunna utvecklas utifrån sina styrkor och stärka de kluster som redan finns, avslutar Bergqvist. 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00