Aktualitetsdebatt om skolfred och skoltrygghet      

17.04.2024 kl. 14:59
Gruppanförande hållet av ledamot Ollikainen.

Ärade talman,

Skolan ska alltid vara en trygg plats för barn och unga. Naturligtvis även för de äldre som jobbar i skolan. Det här borde vara en självklarhet. Men ändå rapporterar en betydande andel elever sjukfrånvaro och att de upplever medelmåttig eller dålig hälsa. Ångesten bland unga tycks vara konstant och många känner sig ensamma. Andelen barn och unga som upplever mobbning har ökat.

Men det finns ändå ljuspunkter – de allra flesta mår bra och har en fungerande vardag. Våldsbrott minskar, användningen av rusmedel sjunker, och viktiga kunskaper som första hjälpen förbättras.

 

Ärade talman,

Mobbning sker inte bara i skolan, utan också utanför skolan, till exempel på sociala medier. Mobbningen är skolans – ja hela samhällets ogräs – det ska ständigt motarbetas och förebyggas.

 

Mer övervakning och förbud mot mobiltelefoner löser inte i sig grundproblemet. Förebyggande åtgärder och ett tvärsektoriellt samarbete krävs för en verklig förändring. Här finns inte utrymme för maktkamper mellan myndigheter och olika silos – barnet och dess välmående ska alltid vara i fokus. För att elever ska känna sig trygga i skolan, måste de också tro på att vuxna har både vilja och verktyg att reagera. Lärarnas roll är central – de är kontinuiteten i gruppen, riktiga människokännare.

 

Ärade talman,

Förra året beviljades 3,5 miljoner euro för åtgärder som förebygger gängbildning och brottslighet, och 12 miljoner euro för att stärka elevstödet. I år har man för första gången riktat permanent finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Betydelsen av regeringens satsning på terapigaranti för barn och unga väger tyngre än någonsin förut.

 

Ärade talman,

Det krävs investeringar för att i ett tidigt skede kunna upptäcka och hantera psykisk ohälsa och aggression bland elever. Det ska finnas lättillgängliga sätt för barn och unga att prata om sina problem och be om hjälp. Det här är direkta rekommendationer som FN:s barnrättskommitté riktar till Finland. Föräldrar och vårdnadshavare till barn med psykiska problem ska också erbjudas det stöd de behöver. Hur kan de ha en aktiv och positiv roll i sina barns skolliv och psykiska hälsa? Och hurudan inverkan har den allt stressigare vardagen på familjevänligheten i vårt land?

 

Ärade talman,

Finlands långsiktiga arbete för att förebygga våld och mobbning i skolan behöver fortsätta. Vad vi diskuterar idag berör oss alla – som politiker, som föräldrar och som medborgare. Hela samhället!

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00