Bra kommunikationer så in i Norden

14.04.2024 kl. 05:44
Färöarna - mitt ute i Atlanten - är ett spännande örike. Höga och klippiga bergen gör naturen mäktig.

Förutom de kala höjderna täcks bergsväggarna, ja stora delar av öriket, av gräs. Fåren, som är betydligt fler till antalet än människorna på de 18 öarna, vårdar landskapet på ett föredömligt sätt.

 

Det märks att färingarna lever med och för naturen. Fiskprodukter står för 90 procent av exporten och det ger bra med pengar. Fungerande kommunikationer i även utmanande förhållande är A och O för att öriket ska fungera.

 

I början av veckan hölls Nordiska rådets första temasession i huvudstaden Torshamn. Temat för sessionen var fred, säkerhet och beredskap i nordatlanten. Finlands och Sveriges Natomedlemskap har fört oss närmare - på många plan.

 

Nordiska rådet består av riksdagsledamöter från hela Norden som träffas för att diskutera gemensamma utmaningar och lägga upp målsättningar för den internationella politiken. En av målsättningarna i Nordiska rådet är att Norden skall bli världens mest hållbara och integrerade region innan år 2030. Målsättningen är ambitiös och för att den ska uppnås krävs också ett intensifierat arbete inom transport- och infrastrukturområdet.

 

För alla länder är fungerade kommunikationer och otroligt viktiga. Förutom själva infrastrukturen spelar förstås även yttre faktorer såsom väder men även säkerhetspolitik in.

Att bygga och underhålla en modern transportinfrastruktur är inte bara en fråga om teknik och ekonomi, det handlar också om att skapa förbindelser mellan människor och länder och att främja en känsla av samhörighet och samarbete. Det vet vi med vår nära kontakt till Västerbotten.

 

En av de mest framträdande utmaningarna är harmoniseringen av transportnäten över nationsgränserna. Det finns skillnader i planering, finansiering och genomförande av transportprojekt. Dessa skillnader kan leda till flaskhalsar och ineffektivitet i transportflödena. Ett tydligt exempel på det är banbredden på järnvägen mellan Finland och Sverige.

 

För att tackla dessa utmaningar krävs en ökad samordning mellan de nordiska länderna. Ett steg i rätt riktning är att främja gemensamma standarder och regler för transportinfrastrukturen. Genom att harmonisera lagstiftning, tekniska specifikationer och planeringsmetoder kan vi underlätta gränsöverskridande investeringar och utveckling av infrastrukturprojekt.

 

Med tanke på temat för Nordiska rådets session fred, säkerhet och beredskap så har vikten av och förståelsen för fungerande transporter till och från Finland vuxit sig starkare i de nordiska länderna. Man talar om militär rörlighet från hamnarna i Norge till Finland. Dels via Lappland med även över Kvarken. I och med försvarssamarbetet har den fasta förbindelsen över Kvarken fått en ny dimension.

 

Vi vinner alla på om Norden lyckas bli världens mest integrerade region. Genom att bygga broar, tunnlar, järnvägar och vägar kommer det att öppna upp för nya möjligheter inom handel, turism och samarbete i regionen men även otroligt viktigt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

 

Men för att lyckas krävs kunskap, politisk vilja, ekonomiska resurser och en starkt förankrad samarbetskultur. Här har Nordiska rådet en central roll.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00