Vi behöver mer och bättre språkkunskaper

25.03.2024 kl. 21:55
Under förra regeringsperioden krävde SFP en utredning om hur slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket, i studentexamen har inverkat på språkkunskaperna.

I veckan fick jag ta emot rapporten och resultaten talar sitt klara språk. Antalet studerande som avlägger studentexamensprovet i svenska har minskat avsevärt, och kunskaperna i svenska har försvagats betydligt. Idag är det bara ca en tredjedel av de finskspråkiga abiturienterna som skriver svenska.

Jag inte tyvärr inte förvånad. Redan för 20 år sedan, då den obligatoriska studentsvenskan och –finskan slopades under ledning av en socialdemokratisk undervisningsminister, varnade SFP för följderna. Där majoriteten i regeringen Vanhanen, med centern och SDP i spetsen, ansåg att frivillighet skulle leda till ett större intresse, såg SFP farorna och röstade emot. Tyvärr har farhågorna nu besannats.

I de svenskspråkiga gymnasierna är det oroväckande att hela 17 procent av studerandena väljer bort finskan. Därtill skriver man gärna det medellånga provet i finska i stället för det långa.

 

Den här utvecklingen går i fel riktning – vi behöver mer och bättre språkkunskaper, inte mindre. Språk är alltid en rikedom och något vi måste värna om i vårt tvåspråkiga land. Nu behövs ett långsiktigt utvecklingsarbete som täcker alla utbildningsnivåer för att stärka kunskaperna i svenska och finska. Ett oerhört viktigt steg i rätt riktning är att vi hösten 2024 utökar undervisningen i B1-svenska med en årsveckotimme i årskurs 7 i den finska skolan. Samtidigt behöver vi stöda lärarna och göra det ännu mer roligt och spännande att lära sig det andra inhemska. AI kan här vara till hjälp. Som rapporten visar, borde vi också sporra till att våga tala det andra språket. 

 

Att SFP är i regeringen syns på flera olika vis. Ett är att regeringsprogrammet stärker svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Fler språkbadslärare ska utbildas för att svara på barnfamiljernas intresse för språkbad och språkduschar. För ordnande av språkbadsverksamhet och undervisning på två språk satsar vi närmare en halv miljon mer i år.  Genom att stärka och utvidga språkbads- och språkduschverksamheten stöds barns språkinlärning. Det finns också andra konkreta satsningar på svenskan och tvåspråkigheten. Det så kallade stora språkprovet, blir avgiftsfritt. Det här är en åtgärd som SFP har jobbat för länge. Regeringen satsar också på läromedel på svenska och de samiska språken.

 

Bland det bästa jag vet, är att göra skolbesök. I måndags hade jag glädjen att besöka Vasa övningsskolas gymnasium.  Under en lektion i samhällslära fick jag besvara frågor om allt från hur en minister jobbar med EU-frågor, till hur regeringen satsar på gymnasieutbildningen. Vi hade också en bra diskussion med lärarna om läroböcker och digitala läromedel. Många elever önskar mer böcker i skolan. Det är ett budskap jag tar på stort allvar.

 

Under måndagens vistelse i Vasa besökte jag även Wärtsilä. Det var intressant att höra hur de arbetar för övergången till förnybara bränslen och lagring av energi. Sådana lösningar behöver vi för att nå våra klimatmål, men också för att stärka vår ekonomi. Finland – och inte minst Vasas energikluster – har stor potential i att kunna locka fler investeringar i grön teknologi och innovationer. Det här är något SFP arbetar konsekvent med att främja både regionalt och i regeringen.

 

Att få avsluta arbetsveckan med att ta del av Pampas nationaldag var upplyftande, att se studerande från hela Svenskfinland samlas på torget i Vasa för att dela roliga upplevelser tillsammans. Gemenskap och att njuta av goda vänners sällskap, sätter guldkant på livet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00