Vi behöver en livskraftig landsbygd

17.03.2024 kl. 05:45
Veckan i riksdagen har överskuggats av arbetsmarknadssituationen, läget vid östgränsen men även landets utmanande ekonomiska situation som helhet.

Vid sidan om dessa synliga helheter går beredningsarbetet framåt med många olika frågor och även rapporter publiceras, bland annat landsbygdsbarometern i veckan.

Det finns en tydlig trend där en allt större andel av befolkningen lockas av att flytta till landsbygden eller till en mer lantlig miljö. Det här gläder mig, livet på landsbygden förknippas med både ett lugn och ett gott liv. Men ifall viljan finns varför syns det inte alltid i praktiken då vi samtidigt talar om en ökad urbanisering?

Ålderspyramiden på landsbygden ges ofta som svar, likaså tillgång på arbetsplatser och studiemöjligheter.

Även om landsbygdsbarometerns resultat i stort är glädjande finns det utan tvekan utmaningar som landsbygden ständigt möter. Diskussionen om att också landsbygden behöver kunna erbjuda likvärdiga möjligheter till tjänster och resurser är ett ständigt pågående tema också i riksdagen även om de direkta besluten inte fattas här.

Frustrationen syns också i landsbygdsbarometern eftersom resultatet påvisar att känslan av rättvisheten mellan stad och landsbygd minskat – speciellt i glesbygden.

Känslan av orättvisa framträder speciellt i fråga om närservice men också ökade kostnader i vardagen för att kunna bo på landsbygden. I barometern lyfts kostnader för el, bränsle eller olika kommunikationsmedel som exempel men det gäller även andra förnödenheter som kan vara dyrare på landsbygden än i städer.

Vi ledamöter från landsbygden berättar ofta, oftare förra riksdagsperioden, hur landsbygden fungerar, till exempel varifrån maten kommer men även om livskraften och företagsamheten. Det gläder mig också att vi har en livskraftig landsbygd i Österbotten och vi behöver fortsätta arbetet med detta.

För hela Finland drar nytta av att hela landet är befolkat och att vi har möjlighet att använda både arbetskraft och kunskap på ett bredare plan i Finland. Distansarbete och bra kommunikationsnätverk hjälper här. Ingen vinner på att urbaniseringen löper allt fortare eftersom vare sig samhället eller utvecklingen skulle hinna med. Tänker på ensamhet och segregation. Gemenskapen är betydligt starkare på landsbygden.

En ökad motsättning mellan stad och landsbygd avspeglas också i den ökade polariseringen i samhället. Vi ser den speciellt tydligt bland unga där åsikterna mellan stad och landsbygd men också mellan könen ökar oroväckande mycket. Unga män blir allt mera konservativa, medan unga kvinnor blir alltmer liberala. Denna utveckling måste vi kunna motverka.

Det är viktigt att vi inom politiker lyfter fram landsbygdens och skärgårdens potential och vikt av att vara en plats där det skall gå att bo och leva precis som i städer. Skärgården eller landsbygden får inte bli enbart mål för turister utan måste kunna erbjuda service oavsett om det handlar om konsumtion, utbildning eller social- och hälsovård. Det här är viktiga frågor även då skärgårdslagen nu uppdateras.

Finland behöver en livskraftig landsbygd och vi som beslutsfattare behöver därför möjliggöra och genuint förstår den potential landsbygden och skärgården har – på alla beslutsnivåer.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00