Vi behöver en livskraftig landsbygd

17.03.2024 kl. 05:45
Veckan i riksdagen har överskuggats av arbetsmarknadssituationen, läget vid östgränsen men även landets utmanande ekonomiska situation som helhet.

Vid sidan om dessa synliga helheter går beredningsarbetet framåt med många olika frågor och även rapporter publiceras, bland annat landsbygdsbarometern i veckan.

Det finns en tydlig trend där en allt större andel av befolkningen lockas av att flytta till landsbygden eller till en mer lantlig miljö. Det här gläder mig, livet på landsbygden förknippas med både ett lugn och ett gott liv. Men ifall viljan finns varför syns det inte alltid i praktiken då vi samtidigt talar om en ökad urbanisering?

Ålderspyramiden på landsbygden ges ofta som svar, likaså tillgång på arbetsplatser och studiemöjligheter.

Även om landsbygdsbarometerns resultat i stort är glädjande finns det utan tvekan utmaningar som landsbygden ständigt möter. Diskussionen om att också landsbygden behöver kunna erbjuda likvärdiga möjligheter till tjänster och resurser är ett ständigt pågående tema också i riksdagen även om de direkta besluten inte fattas här.

Frustrationen syns också i landsbygdsbarometern eftersom resultatet påvisar att känslan av rättvisheten mellan stad och landsbygd minskat – speciellt i glesbygden.

Känslan av orättvisa framträder speciellt i fråga om närservice men också ökade kostnader i vardagen för att kunna bo på landsbygden. I barometern lyfts kostnader för el, bränsle eller olika kommunikationsmedel som exempel men det gäller även andra förnödenheter som kan vara dyrare på landsbygden än i städer.

Vi ledamöter från landsbygden berättar ofta, oftare förra riksdagsperioden, hur landsbygden fungerar, till exempel varifrån maten kommer men även om livskraften och företagsamheten. Det gläder mig också att vi har en livskraftig landsbygd i Österbotten och vi behöver fortsätta arbetet med detta.

För hela Finland drar nytta av att hela landet är befolkat och att vi har möjlighet att använda både arbetskraft och kunskap på ett bredare plan i Finland. Distansarbete och bra kommunikationsnätverk hjälper här. Ingen vinner på att urbaniseringen löper allt fortare eftersom vare sig samhället eller utvecklingen skulle hinna med. Tänker på ensamhet och segregation. Gemenskapen är betydligt starkare på landsbygden.

En ökad motsättning mellan stad och landsbygd avspeglas också i den ökade polariseringen i samhället. Vi ser den speciellt tydligt bland unga där åsikterna mellan stad och landsbygd men också mellan könen ökar oroväckande mycket. Unga män blir allt mera konservativa, medan unga kvinnor blir alltmer liberala. Denna utveckling måste vi kunna motverka.

Det är viktigt att vi inom politiker lyfter fram landsbygdens och skärgårdens potential och vikt av att vara en plats där det skall gå att bo och leva precis som i städer. Skärgården eller landsbygden får inte bli enbart mål för turister utan måste kunna erbjuda service oavsett om det handlar om konsumtion, utbildning eller social- och hälsovård. Det här är viktiga frågor även då skärgårdslagen nu uppdateras.

Finland behöver en livskraftig landsbygd och vi som beslutsfattare behöver därför möjliggöra och genuint förstår den potential landsbygden och skärgården har – på alla beslutsnivåer.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15