Valens år

02.03.2024 kl. 06:17
I fredags fick vi en ny president. Sauli Niinistö avslutade sitt framgångsrika värv.

Efter Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina var vi tvungna att omvärdera vår utrikespolitik. Smidigt och snabbt skötte Niinistö tillsammans med regering och riksdag vårt inträde i Nato. Detta torde vara det som kommer att bli kvar som det stora när man analyserar hans presidentperioder via backspegeln.  Vi har all orsak att tacka den avträdande presidenten för väl utfört värv och önska honom och hans familj all lycka i framtiden. Eter en saklig och belysande presidentvalskampanj valdes Alexander Stubb till republiken Finlands trettonde president. Han tar över uppdraget i en tid av oro och osäkerhet i världen. Stubb är inkluderande och van att röra sej på den internationella arenan. Han har alla förutsättningar att bli en bra president, jag önskar lycka till.

Året 2024 kommer att bli valens år. Finland är inte det enda landet som har presidentval i år. Ryssland återväljer formellt sin nuvarande president Putin i mars. Här är det ju inte i frågan om fria val utan närmast en process som vill ge sken av att någon form av demokrati skulle finnas kvar i Ryssland. Utgående från Ryssland agerande mot sina oliktänkare och oppositionen är väl detta närmast att ses som teater. Vi har också presidentval i USA på kommande, ett val som kommer att präglas av en rad viktiga frågor. För att nämna några så tycks aborträttigheter, ekonomin, invandring, brottslighet och utrikespolitik, särskilt med avseende på Kina, Ukraina och Israel vara på tapeten. Presidentvalets utfall i USA kommer att ha en stor betydelse för hur dynamiken i världspolitiken utvecklas. Nu pågår primärval och vi får se vilka två som sist och slutligen är de som tävlar om posten.

I början av juni blir det val till EU parlamentet. Valtrender och valresultatet i olika länder antyder att vi med hög sannolikhet kommer att få ett annorlunda parlament och även en annorlunda kommission än nuvarande. Jag tror och hoppas att det blir ett parlament som har större förståelse för jord- och skogsbruket, för äganderätten, för bioenergin, för rovdjurspolitiken och för andra ämnesområden där vi på landsbygden och i skärgården har känt oss utmanade. Det är i EU som dom stora linjerna för energipolitiken, jordbrukspolitiken och miljöpolitiken formas. Därför uppmanar jag er alla att rösta i EU-valet, så att vi får en uppsättning i det nya parlamentet, som bäst representerar den politik som vi nu behöver på den Österbottniska landsbygden och i skärgården.

Vi har även val att vänta inom Svenska Folkpartiet. Anna-Maja Henriksson meddelade i början av veckan att hon inte mera kommer att ställa upp som partiordförande under partidagen i juni. Därmed kommer SFP att välja en ny partiordförande. För mig är det viktigt att vi brett och öppet nu går en diskussion om partiets framtidsvisioner.  Som i alla val, så är det också viktigt i detta val att vi får fram skillnaderna. Vi behöver diskutera hur vi skall orientera oss i alltmer splittrad värld och ett alltmer tudelat Finland. Nu blir det spännande att se vilka som aspirerar på posten som partiordförande. Det är viktigt att vi inom partiledningen och i riksdagsgruppens ledning har en balans som på bästa sätt representerar partiet, såväl regionalt som politiskt. Där är partiordförande en pusselbit bland andra.  

Anders Norrback

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00