Valens år

02.03.2024 kl. 06:17
I fredags fick vi en ny president. Sauli Niinistö avslutade sitt framgångsrika värv.

Efter Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina var vi tvungna att omvärdera vår utrikespolitik. Smidigt och snabbt skötte Niinistö tillsammans med regering och riksdag vårt inträde i Nato. Detta torde vara det som kommer att bli kvar som det stora när man analyserar hans presidentperioder via backspegeln.  Vi har all orsak att tacka den avträdande presidenten för väl utfört värv och önska honom och hans familj all lycka i framtiden. Eter en saklig och belysande presidentvalskampanj valdes Alexander Stubb till republiken Finlands trettonde president. Han tar över uppdraget i en tid av oro och osäkerhet i världen. Stubb är inkluderande och van att röra sej på den internationella arenan. Han har alla förutsättningar att bli en bra president, jag önskar lycka till.

Året 2024 kommer att bli valens år. Finland är inte det enda landet som har presidentval i år. Ryssland återväljer formellt sin nuvarande president Putin i mars. Här är det ju inte i frågan om fria val utan närmast en process som vill ge sken av att någon form av demokrati skulle finnas kvar i Ryssland. Utgående från Ryssland agerande mot sina oliktänkare och oppositionen är väl detta närmast att ses som teater. Vi har också presidentval i USA på kommande, ett val som kommer att präglas av en rad viktiga frågor. För att nämna några så tycks aborträttigheter, ekonomin, invandring, brottslighet och utrikespolitik, särskilt med avseende på Kina, Ukraina och Israel vara på tapeten. Presidentvalets utfall i USA kommer att ha en stor betydelse för hur dynamiken i världspolitiken utvecklas. Nu pågår primärval och vi får se vilka två som sist och slutligen är de som tävlar om posten.

I början av juni blir det val till EU parlamentet. Valtrender och valresultatet i olika länder antyder att vi med hög sannolikhet kommer att få ett annorlunda parlament och även en annorlunda kommission än nuvarande. Jag tror och hoppas att det blir ett parlament som har större förståelse för jord- och skogsbruket, för äganderätten, för bioenergin, för rovdjurspolitiken och för andra ämnesområden där vi på landsbygden och i skärgården har känt oss utmanade. Det är i EU som dom stora linjerna för energipolitiken, jordbrukspolitiken och miljöpolitiken formas. Därför uppmanar jag er alla att rösta i EU-valet, så att vi får en uppsättning i det nya parlamentet, som bäst representerar den politik som vi nu behöver på den Österbottniska landsbygden och i skärgården.

Vi har även val att vänta inom Svenska Folkpartiet. Anna-Maja Henriksson meddelade i början av veckan att hon inte mera kommer att ställa upp som partiordförande under partidagen i juni. Därmed kommer SFP att välja en ny partiordförande. För mig är det viktigt att vi brett och öppet nu går en diskussion om partiets framtidsvisioner.  Som i alla val, så är det också viktigt i detta val att vi får fram skillnaderna. Vi behöver diskutera hur vi skall orientera oss i alltmer splittrad värld och ett alltmer tudelat Finland. Nu blir det spännande att se vilka som aspirerar på posten som partiordförande. Det är viktigt att vi inom partiledningen och i riksdagsgruppens ledning har en balans som på bästa sätt representerar partiet, såväl regionalt som politiskt. Där är partiordförande en pusselbit bland andra.  

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00