Valens år

02.03.2024 kl. 06:17
I fredags fick vi en ny president. Sauli Niinistö avslutade sitt framgångsrika värv.

Efter Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina var vi tvungna att omvärdera vår utrikespolitik. Smidigt och snabbt skötte Niinistö tillsammans med regering och riksdag vårt inträde i Nato. Detta torde vara det som kommer att bli kvar som det stora när man analyserar hans presidentperioder via backspegeln.  Vi har all orsak att tacka den avträdande presidenten för väl utfört värv och önska honom och hans familj all lycka i framtiden. Eter en saklig och belysande presidentvalskampanj valdes Alexander Stubb till republiken Finlands trettonde president. Han tar över uppdraget i en tid av oro och osäkerhet i världen. Stubb är inkluderande och van att röra sej på den internationella arenan. Han har alla förutsättningar att bli en bra president, jag önskar lycka till.

Året 2024 kommer att bli valens år. Finland är inte det enda landet som har presidentval i år. Ryssland återväljer formellt sin nuvarande president Putin i mars. Här är det ju inte i frågan om fria val utan närmast en process som vill ge sken av att någon form av demokrati skulle finnas kvar i Ryssland. Utgående från Ryssland agerande mot sina oliktänkare och oppositionen är väl detta närmast att ses som teater. Vi har också presidentval i USA på kommande, ett val som kommer att präglas av en rad viktiga frågor. För att nämna några så tycks aborträttigheter, ekonomin, invandring, brottslighet och utrikespolitik, särskilt med avseende på Kina, Ukraina och Israel vara på tapeten. Presidentvalets utfall i USA kommer att ha en stor betydelse för hur dynamiken i världspolitiken utvecklas. Nu pågår primärval och vi får se vilka två som sist och slutligen är de som tävlar om posten.

I början av juni blir det val till EU parlamentet. Valtrender och valresultatet i olika länder antyder att vi med hög sannolikhet kommer att få ett annorlunda parlament och även en annorlunda kommission än nuvarande. Jag tror och hoppas att det blir ett parlament som har större förståelse för jord- och skogsbruket, för äganderätten, för bioenergin, för rovdjurspolitiken och för andra ämnesområden där vi på landsbygden och i skärgården har känt oss utmanade. Det är i EU som dom stora linjerna för energipolitiken, jordbrukspolitiken och miljöpolitiken formas. Därför uppmanar jag er alla att rösta i EU-valet, så att vi får en uppsättning i det nya parlamentet, som bäst representerar den politik som vi nu behöver på den Österbottniska landsbygden och i skärgården.

Vi har även val att vänta inom Svenska Folkpartiet. Anna-Maja Henriksson meddelade i början av veckan att hon inte mera kommer att ställa upp som partiordförande under partidagen i juni. Därmed kommer SFP att välja en ny partiordförande. För mig är det viktigt att vi brett och öppet nu går en diskussion om partiets framtidsvisioner.  Som i alla val, så är det också viktigt i detta val att vi får fram skillnaderna. Vi behöver diskutera hur vi skall orientera oss i alltmer splittrad värld och ett alltmer tudelat Finland. Nu blir det spännande att se vilka som aspirerar på posten som partiordförande. Det är viktigt att vi inom partiledningen och i riksdagsgruppens ledning har en balans som på bästa sätt representerar partiet, såväl regionalt som politiskt. Där är partiordförande en pusselbit bland andra.  

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35