Stora skor ska fyllas efter Niinistö

03.03.2024 kl. 06:42
Finlands politiska landskap står nu inför en ny era när landet välkomnar landets trettonde president, Alexander Stubb, efter den långa och uppskattade mandatperioden för Sauli Niinistö.

Igår tillträdde Alexander Stubb, under mycket högtidliga former, som president för republiken Finland. Han har stora skor att stiga in i efter Niinistö som tjänat Finland på ett mycket förtjänstfullt sätt sedan år 2012. Men österbottningarna litar på Stubb, vilket vi såg tydligt i valet för en knapp månad sen.

Den idag tidigare presidenten Niinistö kunde med fog beskrivas som en landsfader som lyckades ena det finska folket – så även under en svår tid då oroligheterna på ett globalt plan växt sig allt större. Tillsammans med regeringen lyckades han även lotsa Finland genom en pandemi och pågående kriget i Ukraina. Hans meriter är många, förstås även innan han valdes 2012.

Niinistö är känd för sitt lugn och sin stabila ledarstil, vilket har inspirerat till starkt förtroende och trygghet bland det finska folket. Hans ovärderliga fokus på diplomati och samarbete har bidragit till att stärka Finlands position som en pålitlig aktör i globala frågor. Han är också känd för att ha fört flest samtal med Putin, vilket gjort honom intressant även bland stormakter.

Vi minns även hans sätt att uttrycka sig aningen kryptiskt i utmanande säkerhetspolitiska frågor men som vi finländare mycket väl förstod innebörden i. Däremot hade till exempel svenska journalister utmaningar att tyda budskapet. Ändå lyckades Niinistö leda Finland in i Nato trots att han tidigare uttryckt skepticism inför just detta. Finlands väg till att ansluta sig till NATO ter sig idag nästan oundviklig, men så var det inte 24 februari 2022. Då var det avgörande att presidenten och regeringen noggrant navigerade det komplexa säkerhetspolitiska landskapet och höll möjligheten öppen för att ansluta sig. Idag vet vi resultatet: presidenten kommer att bli ihågkommen för att ha lett Finland, men också hjälp Sverige, in i NATO. Vi minns också hans sommarprat i Sveriges Radio.

Finlands utrikespolitik hänger dock aldrig på enbart en person eftersom Finland länge byggt upp ett förtroende bland andra länder som en stabil aktör. Landets demokratiska institutioner och långvariga politiska stabilitet har etablerat Finland som en pålitlig partner och medlare i internationella angelägenheter.

Under presidentvalet kunde vi även se hur välfungerande den finländska demokratin är samt en sällanskådad respekt kandidaterna emellan. Ett konkret exempel var så Stubb föst valde att besöka Haavistos valvaka efter att han blivit vald. Tidigare i veckan mötte Stubb också Haavisto över en lunch och poängterade att samarbetet mellan dem kommer att fortsätta även om det var Stubb som valdes till president.

Stubb kliver in i de stora skorna som president i en tid som inte är lätt. Det finns en bred samsyn både bland politiker och medborgare kring vilka frågor som tillhör presidenten och det underlättar arbetet. De kommande åren kommer att kräva ett starkt ledarskap och en god förmåga att främja demokrati, stabilitet och medmänsklighet. Med dessa ord vill jag tacka Niinistö för hans tid som president samt välkomna Stubb till ämbetet och även på ett besök till Österbotten inom kort.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00