Stora skor ska fyllas efter Niinistö

03.03.2024 kl. 06:42
Finlands politiska landskap står nu inför en ny era när landet välkomnar landets trettonde president, Alexander Stubb, efter den långa och uppskattade mandatperioden för Sauli Niinistö.

Igår tillträdde Alexander Stubb, under mycket högtidliga former, som president för republiken Finland. Han har stora skor att stiga in i efter Niinistö som tjänat Finland på ett mycket förtjänstfullt sätt sedan år 2012. Men österbottningarna litar på Stubb, vilket vi såg tydligt i valet för en knapp månad sen.

Den idag tidigare presidenten Niinistö kunde med fog beskrivas som en landsfader som lyckades ena det finska folket – så även under en svår tid då oroligheterna på ett globalt plan växt sig allt större. Tillsammans med regeringen lyckades han även lotsa Finland genom en pandemi och pågående kriget i Ukraina. Hans meriter är många, förstås även innan han valdes 2012.

Niinistö är känd för sitt lugn och sin stabila ledarstil, vilket har inspirerat till starkt förtroende och trygghet bland det finska folket. Hans ovärderliga fokus på diplomati och samarbete har bidragit till att stärka Finlands position som en pålitlig aktör i globala frågor. Han är också känd för att ha fört flest samtal med Putin, vilket gjort honom intressant även bland stormakter.

Vi minns även hans sätt att uttrycka sig aningen kryptiskt i utmanande säkerhetspolitiska frågor men som vi finländare mycket väl förstod innebörden i. Däremot hade till exempel svenska journalister utmaningar att tyda budskapet. Ändå lyckades Niinistö leda Finland in i Nato trots att han tidigare uttryckt skepticism inför just detta. Finlands väg till att ansluta sig till NATO ter sig idag nästan oundviklig, men så var det inte 24 februari 2022. Då var det avgörande att presidenten och regeringen noggrant navigerade det komplexa säkerhetspolitiska landskapet och höll möjligheten öppen för att ansluta sig. Idag vet vi resultatet: presidenten kommer att bli ihågkommen för att ha lett Finland, men också hjälp Sverige, in i NATO. Vi minns också hans sommarprat i Sveriges Radio.

Finlands utrikespolitik hänger dock aldrig på enbart en person eftersom Finland länge byggt upp ett förtroende bland andra länder som en stabil aktör. Landets demokratiska institutioner och långvariga politiska stabilitet har etablerat Finland som en pålitlig partner och medlare i internationella angelägenheter.

Under presidentvalet kunde vi även se hur välfungerande den finländska demokratin är samt en sällanskådad respekt kandidaterna emellan. Ett konkret exempel var så Stubb föst valde att besöka Haavistos valvaka efter att han blivit vald. Tidigare i veckan mötte Stubb också Haavisto över en lunch och poängterade att samarbetet mellan dem kommer att fortsätta även om det var Stubb som valdes till president.

Stubb kliver in i de stora skorna som president i en tid som inte är lätt. Det finns en bred samsyn både bland politiker och medborgare kring vilka frågor som tillhör presidenten och det underlättar arbetet. De kommande åren kommer att kräva ett starkt ledarskap och en god förmåga att främja demokrati, stabilitet och medmänsklighet. Med dessa ord vill jag tacka Niinistö för hans tid som president samt välkomna Stubb till ämbetet och även på ett besök till Österbotten inom kort.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00