Utan en tillräcklig och välmående personal finns det inte en god vård

16.02.2024 kl. 06:33
En av Finlands stora framtidsutmaningar är personalbristen inom vården och omsorgen.

Det är viktigt att inse att utan en tillräcklig och välmående personal finns det ingen god vård. Detta oberoende en hurdan förvaltningsreform som görs eller vilken personaldimensionering som stiftas i lagen. Tyvärr sov det politiska fältet alltför länge här. I dagens läge jobbar många vårdutbildade inom andra branscher eller utomlands. Istället för att öka vårdbranschens attraktionskraft, har social- och hälsovårdspolitiken de senaste åren långt handlat om olika förvaltningsmodeller.

 

Åtgärderna för att förbättra personalsituationen borde ha gjorts redan under tidigare valperioder, men behövs allra senast nu. Personalbristen är akut.

 

En arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet (STM) kom nyligen med en utredning om sjukhusen i Finland. Arbetsgruppens utredning är en fortsättning på ett tankesätt, där färre och större enheter ses som en lösning till specialsjukvårdens utmaningar. Detta motiveras med personalbristen. Under de senaste åren har vi tyvärr i Finland sett en kraftig centraliseringsiver gällande sjukvården. Skräckexemplet för Östra Nylands del är stängningen av Borgå BB.

 

Personalbristen är ett faktum. Men den stora frågan är hur vi beslutsfattare reagerar på den. Lösningen på personalbristen kan  enligt mig absolut inte vara en avveckling av våra sjukhus. Istället måste vi göra allt vi kan för att öka personalen inom vården.  

 

Ett annat symptom på personalbristen är den osunda utvecklingen med väldigt dyra s.k. hyresläkartjänster. Detta bidrar till att vårdkostnaderna stiger ännu mer.

Det nuvarande regeringsprogrammet innehåller många viktiga åtgärder för att råda bot på personalbristen. Denna vecka höll jag Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i riksmötets öppningsdebatt. Jag framförde att för SFP är en av vårens viktigaste politiska prioriteringar att regeringsprogrammets åtgärder för att lösa personalbristen nu framskrider möjligast snabbt.

 

Helt centralt är nu att se över behörighetskraven och arbetsfördelningen inom vården, så att var och en i personalen kan fokusera mer på just det man själv är utbildad till. Med andra ord ska till exempel läkarna, sjukskötarna och närvårdarna få jobba med det som det är utbildade till. Regeringen kommer också att  öka antalet utbildningsplatser på både svenska och finska. För att trygga vården på svenska behövs mera personal som kan svenska.

Det är också uppenbart att vi i Finland under årens lopp byggt en omfattande byråkrati inom vården. Byråkratin måste lättas så att personalen kan prioritera kundarbete istället för administration och dokumentation. Till exempel mängden på utlåtanden och olika intyg som ska skrivas måste bli mindre.

Bättre ledarskap, jämställdhet, möjligheter till mer flexibilitet i arbetet och att kunna påverka innehållet i sitt arbete är också viktigt med tanke på vårdbranschens attraktionskraft. Erkännande av utländska vårdexamen måste också bli snabbare och smidigare.

 

Många personer som nyligen pensionerat sig från vårdbranschen kunde gärna tänka sig att göra kortare deltidsjobb inom vården. Samtidigt upplevs detta inte vara ekonomiskt lönsamt, då beskattaren snabbt tar en stor andel av lönen. Vi borde det göra ekonomiskt mer sporrande att ta emot jobb för de pensionärer som själv vill jobba då och då. Det vore ytterst dumt att inte ta vara på den enorma erfarenhet och yrkeskunskap som finns hos alla de som nyss pensionerat sig.

Otto Andersson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30