Samarbete i fredstid stärker Finlands integrering i Nato

21.02.2024 kl. 17:29
Riksdagen har idag diskuterat Statsrådets redogörelse om Försvarsmaktens deltagande i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid 2024. Riksdagsledamot Joakim Strand framförde Svenska riksdagsgruppens gruppanförande.

Finland har under lång tid systematiskt stärkt sitt försvar. Vi har viktig kunskap och en stark försvarsvilja, anser Strand. Vi ska vara stola över den finländska värnplikten.

För att främja stabiliteten i Östersjöområdet och stärka sitt försvarspolitiska samarbete deltar Finland i Natos minröjningsstyrka och Air Shielding-uppgifter

– Deltagandet i denna typ av uppgifter främjar förstås Finlands snabba integrering i Nato. Orsaken till att Finland gick med i Nato var ju uttryckligen för att säkra freden, säger Strand.
Även om deltagandet inte medför betydande risker, är det viktigt att notera att säkerhetsläget kan skärpas. Därför är det av stor vikt att diskutera deltagandet och att riksdagen involveras i beslutet. Finland bör vara en aktiv och konstruktiv aktör i Nato, och stödet för alliansen är brett över partigränserna.

– Som nya medlemmar i alliansen ska vi föregå med gott exempel. Därför är det också viktigt att Finland hör till de elva av trettio medlemsländer som uppnår tvåprocentsmålet- alltså att vi lägger minst 2% av BNP på försvaret, säger Strand. 
Svenska folkpartiet konstaterar att en viktig bit fattas i Nato – Sveriges medlemskap. Samarbetet med Sverige är avgörande för vår säkerhet. Regeringens utredning om en fast förbindelse mellan Vasa och Umeå är ett positivt steg i rätt riktning för att förbättra logistikförbindelserna i norra Skandinavien.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00