Ett framtida nordiskt välfärdssamhälle förutsätter samtidigt en nordisk arbetsmarknad

20.02.2024 kl. 15:31
På tisdagen diskuterade riksdagen interpellationen gällande arbetsmarknaden som oppositionspartierna SDP, De Gröna och Vänsterförbundet lämnat in. Gruppordförande Otto Andersson framförde Svenska riksdagsgruppens gruppanförande. 

Andersson inleder sitt tal med bakgrund till varför det är särskilt viktigt att förnya arbetsmarknaden genom de åtgärder som regeringen förbereder. 


– Vårt nordiska välfärdssamhälle kan endast tryggas genom fler människor i jobb och fler framgångsrika företag som ger mer skatteintäkter. Vi behöver mer flexibilitet på arbetsmarknaden och en större produktivitet. Samtidigt behöver vi sänka tröskeln för företagare att anställa sin första arbetstagare och ge företagen bättre incitament att växa och verka. Särskilt nu då antalet arbetsgivarföretag oroväckande har minskat, säger Andersson. 

I talet lyfter Andersson upp den globala kontexten vi befinner oss i gällande konkurrenskraften. Kampen om utländska investeringar är stenhård där Finland har svårt att mäta sig med större länder. Den ekonomiska framgång som de övriga nordiska länderna har är ett klart resultat av att de lyckats förnya sin arbetsmarknad. 

– I ett nordiskt perspektiv är regeringens arbetsmarknadsreformer inte exceptionella. Exceptionellt är däremot att vi i Finland har en klart lägre sysselsättningsgrad än de övriga nordiska länderna. Också vi behöver en sysselsättningsgrad på 80 procent. Exceptionellt är också det att kvinnornas arbetsmarknadssituation och de kvinnodominerade branschernas löneutveckling i Finland är sämre än i Sverige. Här måste såväl politiker som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer ta sitt ansvar, säger Andersson. 

Andersson gläds över att SFP:s långvariga målsättning om att främja lokala avtal i alla typers företag nu går framåt. Lokala avtal främjar produktiviteten och den enskilda arbetsplatsens särbehov beaktas bättre. En kombinationsförsäkring för att förbättra den sociala tryggheten för personer som både är företagare och löntagare, och att främja de partiellt arbetsföras möjligheter att delta i arbetslivet är också viktiga ändringar.  

– Ett framtida nordiskt välfärdssamhälle förutsätter samtidigt en nordisk arbetsmarknad också här i Finland, avslutar Andersson. 
Otto Andersson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00