Responsdebatt om budgetpropositionen för 2024

13.12.2023 kl. 11:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

Vi behöver en ekonomisk politik som långsiktigt stärker de offentliga finanserna. Vi kunde inte förutse coronapandemins ekonomiska konsekvenser och vi vet inte hur länge pågående krig utanför landets gränser fortsätter. De är nödvändigt att bryta skuldsättningsspiralen och stabilisera statens ekonomi så vi är bättre rustade för framtiden och även i fortsättningen kan vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Som politiker har vi ett ansvar över det gemensamma innanför och utanför vårt eget land. Det är vår uppgift att ta svåra och ibland obekväma beslut, men också stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.

 

Ärade talman,

PISA-resultaten som publicerades förra veckan visade att inlärningsresultaten har försämrats i flera OECD-länder, däribland Finland. Det är viktigt att vi satsar på hela skolstigen, från småbarnspedagogiken till högskolorna. Vi inom SFP har länge talat för insatser som stärker baskunskaperna – att läsa, skriva och räkna. Den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken får 50 miljoner euro. Regeringen tilldelar också anslag för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024. Dessa satsningar är verktyg för målsättningen om att Finland åter ska höra till världstoppen när det kommer till utbildning.

 

Ärade talman,

Som tvåspråkig är jag glad över satsningarna för ett tvåspråkigt Finland. Exempelvis blir det så kallade språkprovet avgiftsfritt vilket betyder att flera svenskspråkiga har möjlighet att söka jobb inom den offentliga förvaltningen i Finland. I riksdagsbehandlingen ser vi de utmaningar Helsingfors räddningsskola står inför och därför gläder det mig att vi kan rikta resurser dit för att trygga utbildningen på svenska. Även för den inre säkerheten gör regeringen goda beslut: tilläggsfinansiering riktas till polisutbildning på svenska, och bekämpning av ungdoms- och gängbrottslighet beaktas särskilt. SFP har länge talat för att du ska kunna leva tryggt, fri från rädsla, våld och trakasserier. Hjälpen ska alltid finnas nära när du behöver den.

 

Vi inom SFP är också mycket nöjda över viktiga satsningar för infrastrukturen i Finland, till exempel elektrifieringen av Vasabanan och förbättringar av Finnuddsvägen på Kimitoön. I regeringsprogrammet finns ett utvecklingsanslag på 80 miljoner euro för kustbanan. Sträckan Karis-Köklax framskrider snabbt och kapaciteten kan ökas ytterligare. Satsningar som dessa gynnar både trafiken inom Finland, som i sin tur stärker landets konkurrenskraft och arbetskraftens rörlighet.

 

Ärade talman,

Beskattningen ska sporra till arbete och företagande. Därför är det glädjande att beskattningen av arbete lindras. Sänkningen gäller alla inkomstklasser. Arbete och framför allt en hög sysselsättningsgrad är grunden till vår välfärd. Vi måste öka mängden arbetsföra finländare i arbete. Det innebär satsningar på ett tidigare inträde i arbetslivet och förlängda arbetskarriärer men också aktivering av arbetslösa.

Regeringen tar utmaningarna inom social- och hälsovården på allvar. Vi gör insatser som avvecklar vårdköerna, tacklar personalbristen och främjar arbetsplatsvälmående. I det kompletterande budgetförslaget för 2024 beviljades Borgå och Raseborgs sjukhus en miljon euro för att stödja verkställandet av de språkliga rättigheterna. Vårdkedjorna ska fungera på två språk i alla välfärdsområden i hela landet.

 

Ärade talman,

Vi politiker måste i både i ord och handling visa att vi tror på framtiden. Barn och unga är en del av vårt samhälle idag, men också imorgon. Därför är vi inom SFP glada över att regeringen satsar på förebyggande åtgärder. Till exempel riktar regeringen finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter, inför terapigaranti och ett åtgärdsprogram för att förebygga utslagning. Regeringen satsar också 20 miljoner euro per år till programmet mer motion i Finland, vars syfte är att öka motionerandet i alla åldersgrupper.

 

Ärade talman,

Det är en krävande uppgift att göra upp en budget. Det är aldrig lätt att göra svåra beslut och SFP tycker det är viktigt att följa upp konsekvenserna så att eventuella korrigerande åtgärder kan göras. Vi står fast vid att inte kräva det orimliga av någon. En viktig del av budgetarbetet är också oppositionens skuggbudgetar. Det har varit nyttigt att föra en diskussion, granska oss själva och fundera på olika alternativ. Tack för det.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15