Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

22.11.2023 kl. 15:00
Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström

Ärande talman,

Planen för de offentliga finanserna är ett verktyg som inte är väl känt i samhället men som har stor praktisk betydelse. Medan arbetet på budgeten fokuserar på en 12 månaders period, görs planen för de offentliga finanserna med tanke på de kommande fyra åren.

I dessa tider då världen förändras i rask takt och Finlands skuldsättning har ökat markant måste vi konstant hålla i minnet det långa perspektivet. De beslut som fattas idag ska vara ett svar på frågan ”Hur vill vi att Finland ser ut om 4, 10 eller 20 år?”

Finansutskottet betonar i sitt betänkande att ”Finlands ekonomiska utveckling är förenad med betydande osäkerheter, såsom världsekonomins utveckling, omfattningen av världskonflikter och räntornas nivå”.

Utskottet framför att det i denna osäkerhet blir ännu viktigare att balansera den offentliga ekonomin.

 

De senaste åren har visat att vi som samhälle alltid måste vara beredda på olika typer av överraskningar. Pandemin och Rysslands brutala och illegala anfallskrig i Ukraina hade och har stora direkta och indirekta följder på Finlands ekonomi. För att ha förmågan att hantera den typens chocker och överraskningar måste man ha en sund bas med en balanserad ekonomi som innebär utrymme när saker man inte kan påverka själv händer. Logiken är precis den samma som i hushållskassan, då man alltid mår bra av att ha en buffert för oväntade saker. Om vi inte har en balanserad statsekonomi blir vi betydligt mer sårbara. Därför är hållbara finanser också ytterst en försörjningsberedskap.

 

Ärade talman,

För SFP och oss i Svenska riksdagsgruppen är det viktigt att vi får kakan att växa, så att vi inte behöver skära kakan i allt mindre bitar. Därför måste vi stärka Finlands tillväxt, skapa fler arbetstillfällen och ge framgångsrika företag möjlighet att lyckas och internationaliseras för att stärka vårt lands ekonomi och export. Det är så som vi tryggar vår välfärd, det är så som vi i framtiden bättre kan ta hand om de svaga i vårt samhälle.

Tillväxten kommer inte i gång av sig själv. Regeringen kommer därför att göra stora satsningar under hela regeringsperioden på forskning, utveckling och innovationer.

Många länder i världen gör enorma satsningar på forskning och Finland har inte råd att bli efter. Så som också ekonomiutskottet påpekar bör dessa satsningar ”riktas så att de så effektivt som möjligt ökar de privata investeringarna”.

Genom samarbete kan efterlängtade innovationer kring till exempel ny energiteknik se dagens ljus, vilket inte bara kan skapa exportintäkter utan också bidra till den gröna omställningen i Finland och hela världen. En central komponent i att öka tillväxten är även att det ska vara lockande för finländska och utländska företag att göra investeringar i Finland.

 

Regeringen arbetar på flera olika plan för att stärka Finlands konkurrenskraft. Ibland kan också enskilda beslut ha stora konsekvenser. Beslutet om att permanent halvera farledsavgifterna är ett exempel på ett enskilt beslut som har stor betydelse för den finska exporten då 95 % av utrikeshandeln går med fartyg.

 

Ärade talman,

Utbildning har varit nyckeln till Finlands framgång under de senaste decennierna och det kommer att vara det även i framtiden. Nästa år satsar regeringen 50 miljoner euro på grundskolan och år 2027 kommer den bestående finansieringsökningen vara 200 miljoner euro. Med dessa pengar arbetar vi för att varje barn lär sig läsa, skriva och räkna och att varje lärare får göra det som de är bäst på – att undervisa. Vi har alla hört oroväckande budskap från skolorna och ska nu se till att skolorna får arbetsro och kan fokusera på det de är bäst på. 

Regeringen arbetar med att höja sysselsättningsgraden till 80 procent senast år 2031. Regeringen vill att tröskeln för att ta emot arbete ska vara låg och att möjligheterna för företagen att anställa nya människor blir bättre, och där Finland är ett öppet samhälle som välkomnar arbetskraftsinvandring. Arbetsplatserna och tillväxten skapas av företagen i detta land. Därför kommer regeringen att förnya arbetsmarknaden genom att bland annat främja användningen av lokala avtal.

 

Ärade talman,

I Svenska riksdagsgruppen arbetar vi för att vårt välfärdssamhälle står på en stabil grund. Det handlar om en komplicerad ekvation där vi beslutsfattare balanserar mellan ekonomiska realiteter, finländarnas behov och framtidens utmaningar. En långsiktig plan kring Finlands ekonomi är ett viktigt verktyg i det arbetet.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30