Responsdebatt om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2024-2027

22.11.2023 kl. 15:00
Gruppanförande 22.11.2023, Mats Löfström

Ärande talman,

Planen för de offentliga finanserna är ett verktyg som inte är väl känt i samhället men som har stor praktisk betydelse. Medan arbetet på budgeten fokuserar på en 12 månaders period, görs planen för de offentliga finanserna med tanke på de kommande fyra åren.

I dessa tider då världen förändras i rask takt och Finlands skuldsättning har ökat markant måste vi konstant hålla i minnet det långa perspektivet. De beslut som fattas idag ska vara ett svar på frågan ”Hur vill vi att Finland ser ut om 4, 10 eller 20 år?”

Finansutskottet betonar i sitt betänkande att ”Finlands ekonomiska utveckling är förenad med betydande osäkerheter, såsom världsekonomins utveckling, omfattningen av världskonflikter och räntornas nivå”.

Utskottet framför att det i denna osäkerhet blir ännu viktigare att balansera den offentliga ekonomin.

 

De senaste åren har visat att vi som samhälle alltid måste vara beredda på olika typer av överraskningar. Pandemin och Rysslands brutala och illegala anfallskrig i Ukraina hade och har stora direkta och indirekta följder på Finlands ekonomi. För att ha förmågan att hantera den typens chocker och överraskningar måste man ha en sund bas med en balanserad ekonomi som innebär utrymme när saker man inte kan påverka själv händer. Logiken är precis den samma som i hushållskassan, då man alltid mår bra av att ha en buffert för oväntade saker. Om vi inte har en balanserad statsekonomi blir vi betydligt mer sårbara. Därför är hållbara finanser också ytterst en försörjningsberedskap.

 

Ärade talman,

För SFP och oss i Svenska riksdagsgruppen är det viktigt att vi får kakan att växa, så att vi inte behöver skära kakan i allt mindre bitar. Därför måste vi stärka Finlands tillväxt, skapa fler arbetstillfällen och ge framgångsrika företag möjlighet att lyckas och internationaliseras för att stärka vårt lands ekonomi och export. Det är så som vi tryggar vår välfärd, det är så som vi i framtiden bättre kan ta hand om de svaga i vårt samhälle.

Tillväxten kommer inte i gång av sig själv. Regeringen kommer därför att göra stora satsningar under hela regeringsperioden på forskning, utveckling och innovationer.

Många länder i världen gör enorma satsningar på forskning och Finland har inte råd att bli efter. Så som också ekonomiutskottet påpekar bör dessa satsningar ”riktas så att de så effektivt som möjligt ökar de privata investeringarna”.

Genom samarbete kan efterlängtade innovationer kring till exempel ny energiteknik se dagens ljus, vilket inte bara kan skapa exportintäkter utan också bidra till den gröna omställningen i Finland och hela världen. En central komponent i att öka tillväxten är även att det ska vara lockande för finländska och utländska företag att göra investeringar i Finland.

 

Regeringen arbetar på flera olika plan för att stärka Finlands konkurrenskraft. Ibland kan också enskilda beslut ha stora konsekvenser. Beslutet om att permanent halvera farledsavgifterna är ett exempel på ett enskilt beslut som har stor betydelse för den finska exporten då 95 % av utrikeshandeln går med fartyg.

 

Ärade talman,

Utbildning har varit nyckeln till Finlands framgång under de senaste decennierna och det kommer att vara det även i framtiden. Nästa år satsar regeringen 50 miljoner euro på grundskolan och år 2027 kommer den bestående finansieringsökningen vara 200 miljoner euro. Med dessa pengar arbetar vi för att varje barn lär sig läsa, skriva och räkna och att varje lärare får göra det som de är bäst på – att undervisa. Vi har alla hört oroväckande budskap från skolorna och ska nu se till att skolorna får arbetsro och kan fokusera på det de är bäst på. 

Regeringen arbetar med att höja sysselsättningsgraden till 80 procent senast år 2031. Regeringen vill att tröskeln för att ta emot arbete ska vara låg och att möjligheterna för företagen att anställa nya människor blir bättre, och där Finland är ett öppet samhälle som välkomnar arbetskraftsinvandring. Arbetsplatserna och tillväxten skapas av företagen i detta land. Därför kommer regeringen att förnya arbetsmarknaden genom att bland annat främja användningen av lokala avtal.

 

Ärade talman,

I Svenska riksdagsgruppen arbetar vi för att vårt välfärdssamhälle står på en stabil grund. Det handlar om en komplicerad ekvation där vi beslutsfattare balanserar mellan ekonomiska realiteter, finländarnas behov och framtidens utmaningar. En långsiktig plan kring Finlands ekonomi är ett viktigt verktyg i det arbetet.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50