Fokus på grundfärdigheterna i skolan - att läsa, skriva och räkna

31.10.2023 kl. 06:51
Utbildningen har länge varit en av Finlands styrkor och en av hörnstenarna för vårt lands framgång. Vi har toppat många internationella jämförelser gällande utbildning, till exempel den så kallade Pisa-undersökningen.

Tyvärr har trenden de senaste åren gått åt motsatt håll.  Inlärningsresultaten och till exempel läskunskaperna har försämrats tydligt.

Inför riksdagsvalet diskuterades särskilt den grundläggande utbildningen, det vill säga grundskolan flitigt i offentligheten. För egen del förde jag också många diskussioner med lärare och proffs inom elev- och studerandevården. Ett av de största önskemålen från lärarkåren var att lärarna skulle få ha arbetsro och få fokusera mera på sin grunduppgift, det vill säga att undervisa. Och mindre på administration och dokumentation. Uppenbart är också att den nuvarande läroplanen inte uppfattas som lyckad.

Jag anser att det är viktigt att lyssna på lärarnas och den övriga personalens erfarenheter och utvecklingsförslag. Utbildningspolitiken måste beakta vardagsverkligheten i dagens skola och basera sig på forskning, inte enbart bygga på vackert önsketänkande.

Därför är jag mycket nöjd att det nya regeringsprogrammet tar gällande grundskolan lyra på många av de saker som lärarkåren innan valet lyfte upp. Istället för skapande av nya projekt eller en ytterligare utvidgning av läroplanen har regeringen valt att satsa på grundsakerna i skolan. Med andra ord på att alla barn och unga ska ha en bättre möjlighet att lära sig att läsa, skriva och räkna. Det här gör regeringen genom att öka minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med 2–3 årsveckotimmar utan att utvidga läroplanen. Genom det ökade timantalet eftersträvas extra lektioner särskilt för årskurserna 1–6 i grundskolan för undervisning i läsfärdighet, skrivfärdighet och räknefärdighet.  Målsättningen är att alla unga som går ut grundskolan ska ha tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter för studier på andra stadiet, det vill säga yrkesutbildning eller gymnasiestudier. Det här ser jag som en av de viktigaste sakerna i hela det över 200-sidiga regeringsprogrammet.

Jag tycker också att det är mycket bra att regeringen stärker lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa i beteende som stör undervisningen och som sker under skoltid. Viktigt är att lagen kommer att ändras så att man i fortsättningen i skolan kan bättre begränsa användningen av mobiltelefon under skoldagen. Det här anser jag vara behövliga åtgärder för att trygga alla elevers rätt till arbetsro och bättre möjligheter att koncentrera sig på undervisningen.

Samtidigt är det mycket viktigt att de elever som behöver stöd får det enligt sina egna individuella behov, som kan vara mycket olika. Det är bra att regeringen nu kommer att förnya det så kallade tre stegs stödet i skolorna, så att elevernas möjlighet att få tillräckligt stöd bättre kan tryggas. Och viktigt är att detta nu ska göras så att lärarna i fortsättningen ska behöva sätta mindre tid på administration och dokumentering.

Allt kan inte lösas med enbart pengar, men tillräckliga resurser är en grundförutsättning också för vår skola. Därför är det mycket välkommet att regeringen under denna valperiod kommer att permanent  öka finansieringen av grundskolan med 200 miljoner. Det är en viktig prioritering med tanke på att statsekonomin i övrigt ska anpassas med hela 6 miljarder euro. Med tanke på den svenskspråkiga undervisningen är det positivt att regeringen nyligen i samband med budgetmanglingen beslöt att satsa mer på läromedel på svenska.

Otto Andersson

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00