Fokus på grundfärdigheterna i skolan - att läsa, skriva och räkna

31.10.2023 kl. 06:51
Utbildningen har länge varit en av Finlands styrkor och en av hörnstenarna för vårt lands framgång. Vi har toppat många internationella jämförelser gällande utbildning, till exempel den så kallade Pisa-undersökningen.

Tyvärr har trenden de senaste åren gått åt motsatt håll.  Inlärningsresultaten och till exempel läskunskaperna har försämrats tydligt.

Inför riksdagsvalet diskuterades särskilt den grundläggande utbildningen, det vill säga grundskolan flitigt i offentligheten. För egen del förde jag också många diskussioner med lärare och proffs inom elev- och studerandevården. Ett av de största önskemålen från lärarkåren var att lärarna skulle få ha arbetsro och få fokusera mera på sin grunduppgift, det vill säga att undervisa. Och mindre på administration och dokumentation. Uppenbart är också att den nuvarande läroplanen inte uppfattas som lyckad.

Jag anser att det är viktigt att lyssna på lärarnas och den övriga personalens erfarenheter och utvecklingsförslag. Utbildningspolitiken måste beakta vardagsverkligheten i dagens skola och basera sig på forskning, inte enbart bygga på vackert önsketänkande.

Därför är jag mycket nöjd att det nya regeringsprogrammet tar gällande grundskolan lyra på många av de saker som lärarkåren innan valet lyfte upp. Istället för skapande av nya projekt eller en ytterligare utvidgning av läroplanen har regeringen valt att satsa på grundsakerna i skolan. Med andra ord på att alla barn och unga ska ha en bättre möjlighet att lära sig att läsa, skriva och räkna. Det här gör regeringen genom att öka minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med 2–3 årsveckotimmar utan att utvidga läroplanen. Genom det ökade timantalet eftersträvas extra lektioner särskilt för årskurserna 1–6 i grundskolan för undervisning i läsfärdighet, skrivfärdighet och räknefärdighet.  Målsättningen är att alla unga som går ut grundskolan ska ha tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter för studier på andra stadiet, det vill säga yrkesutbildning eller gymnasiestudier. Det här ser jag som en av de viktigaste sakerna i hela det över 200-sidiga regeringsprogrammet.

Jag tycker också att det är mycket bra att regeringen stärker lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa i beteende som stör undervisningen och som sker under skoltid. Viktigt är att lagen kommer att ändras så att man i fortsättningen i skolan kan bättre begränsa användningen av mobiltelefon under skoldagen. Det här anser jag vara behövliga åtgärder för att trygga alla elevers rätt till arbetsro och bättre möjligheter att koncentrera sig på undervisningen.

Samtidigt är det mycket viktigt att de elever som behöver stöd får det enligt sina egna individuella behov, som kan vara mycket olika. Det är bra att regeringen nu kommer att förnya det så kallade tre stegs stödet i skolorna, så att elevernas möjlighet att få tillräckligt stöd bättre kan tryggas. Och viktigt är att detta nu ska göras så att lärarna i fortsättningen ska behöva sätta mindre tid på administration och dokumentering.

Allt kan inte lösas med enbart pengar, men tillräckliga resurser är en grundförutsättning också för vår skola. Därför är det mycket välkommet att regeringen under denna valperiod kommer att permanent  öka finansieringen av grundskolan med 200 miljoner. Det är en viktig prioritering med tanke på att statsekonomin i övrigt ska anpassas med hela 6 miljarder euro. Med tanke på den svenskspråkiga undervisningen är det positivt att regeringen nyligen i samband med budgetmanglingen beslöt att satsa mer på läromedel på svenska.

Otto Andersson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00