Ett starkt Nordiskt samarbete skapar trygghet i en orolig tid

02.11.2023 kl. 18:49
Som minister för nordiskt samarbete har undervisningsminister och Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson deltagit i Nordiska rådets 75. session i Oslo. Samarbetsministrarna sammanträdde till möte samt möttes med Ungdomens Nordiska Råds presidium.

Därtill besökte samarbetsministrarna de nordiska institutionerna i Oslo. De fick bl.a. en presentation av Svanenmärket och Nordforsk.

 
– Vi ska skapa nordisk nytta. Det är viktigt att vi tillsammans arbetar för Vision 2030, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Fokus behöver vara på att underlätta vardagen för nordbor – att det ska vara lätt att studera, arbeta, flytta och bo i Norden, säger Henriksson.
 
Under dagarna i Oslo har Henriksson även haft bilaterala möten. Henriksson träffade bl.a Sveriges EU-minister och minister för nordiskt samarbete Jessika Roswall. Sverige har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet år 2024 och fokus kommer bl.a. läggas vid undanröjande av gränshinder. Henriksson träffade även representanter för Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge.
 
– Det är viktigt att vi intensifiera gränshinderarbetet. Vi ska skapa möjligheter och undanröja hinder i vardagen. Ett gränshinder jag vill se att blir löst är e-ID, att nordbor ska kunna identifiera sig med bankkoder eller andra verktyg för stark autentisering i de nordiska ländernas digitala tjänster.  Överlag bör den nordiska dimensionen beaktas i lagstiftningsprocessen. Vi behöver se till att inte skapa nya gränshinder, understryker Henriksson.
 
På Nordiska rådets 75. session var temat Ett tryggt, grönt och ungt Norden. Under dagarna i Oslo var säkerhetspolitiken också tydligt framme. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var gästtalare.
 
– I oroliga tider blir det än klarare varför nordiskt samarbete är av högsta vikt. Tillsammans kan vi också göra mera då det kommer till att systematiskt arbeta med krisberedskap och resiliens. Jag ser att det finns momentum för att ytterligare stärka det nordiska samarbetet, avslutar Henriksson.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15