När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

22.10.2023 kl. 06:11

Förra veckan presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för år 2024.

För mig är det uppenbart att vi måste lägga om kursen när det gäller skuldsättningen inom den offentliga sektorn. Framtida generationer skall inte lämnas ansvariga för att betala för vårt spenderande. Lån skall huvudsakligen upptas för investeringar och offentliga sektorns låntagning är i praktiken framflyttad beskattning. Vi behöver alla inse den enkla realiteten att vare sig det är frågan om privatpersoner, företag, kommuner, eller staten så måste inkomsterna på sikt överstiga utgifterna, annars faller korthuset ihop.

 

När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

Vi kan höja skatterna, vi kan skära i utgifterna, eller så kan vi satsa på att höja sysselsättningsgraden för att öka intäkterna. Sysselsättningsgraden är den faktor som över tid är avgörande för vilken nivå av service vårt samhälle kan erbjuda medborgarna.  Förra regeringen gjorde ett gott arbete med att höja sysselsättningsgraden, nu krävs ytterligare åtgärder för en fortsatt positiv utveckling. Nuvarande regering strävar till att genom olika skatteåtgärder och arbetslivsreformer uppmuntra till arbete. De arbetslivsreformer som nuvarande regering planerar är att gå in för är att ändra arbetslagstiftningen, utvidga möjligheterna till lokala avtal och stärka arbetsförmedlingen. Målsättningen är att eliminera flitfällor, underlätta anställningar och förbättra den finländska arbetskraftens konkurrenskraft. Många av dessa förändringar har redan genomförts i våra nordiska grannländer med goda resultat. Vi måste inse att ett nordiskt välfärdssamhälle inte kan upprätthållas utan en nordisk sysselsättningsgrad.

Det internationella politiska läget fortsätter skapa instabilitet och oförutsägbarhet. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter. Konflikten mellan Hamas och Israel kan komma att resultera i en ännu mera instabil utveckling globalt. Så länge krigen pågår kommer osäkerheten att fortsätta, i värsta fall förvärras även inom ekonomin. De satsningarna på säkerhet och försvar som aviseras i budgeten är nödvändiga i dagens oroliga värld.

Utmaningarna finns men vi lever trots allt i ett tryggt land med alla möjligheter till en god framtid. Tappar vi framtidstron så tappar vi framtiden. I budgeten görs därför många viktiga framtidssatsningar. Infrastruktursatsningarna och satsningarna inom utbildningssektorn är tillsammans med arbetslivsreformerna de åtgärder som skall visa oss vägen ur den ekonomiska utmaning vi nu genomlever.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Offentliga finanserna

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2015-2018 Gruppanförande Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen, 11.6 2014
11.06.2014 kl. 15:00

Utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet.

Ledamot Jörn Donners gruppanförande gällande statsrådets redogörelse om utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet 21.5 2014
21.05.2014 kl. 15:00

Sysselsättningsläget i Finland

Interpellationsdebatt 14.5 2014 kring sysselsättningsläget i Finland. Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av ledamot Elisabeth Nauclér.
14.05.2014 kl. 18:00

Regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

Gruppanförande 10.4 2014, ledamot Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen
10.04.2014 kl. 18:00

Ramarna för statsfinanserna 2015 – 2018

Gruppanförande 8.4 2014, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
08.04.2014 kl. 15:00

Statsrådets demokratipolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014, 18.3.2014 Riksdagsledamot Elisabet Nauclér.
18.03.2014 kl. 15:00

EU-toppmötet och situationen i Ukraina.

Statsministerns upplysning om EU-toppmötet och situationen i Ukraina. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 12.3 2014, riksdagsledamot Christina Gestrin
12.03.2014 kl. 15:00