När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

22.10.2023 kl. 06:11

Förra veckan presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för år 2024.

För mig är det uppenbart att vi måste lägga om kursen när det gäller skuldsättningen inom den offentliga sektorn. Framtida generationer skall inte lämnas ansvariga för att betala för vårt spenderande. Lån skall huvudsakligen upptas för investeringar och offentliga sektorns låntagning är i praktiken framflyttad beskattning. Vi behöver alla inse den enkla realiteten att vare sig det är frågan om privatpersoner, företag, kommuner, eller staten så måste inkomsterna på sikt överstiga utgifterna, annars faller korthuset ihop.

 

När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

Vi kan höja skatterna, vi kan skära i utgifterna, eller så kan vi satsa på att höja sysselsättningsgraden för att öka intäkterna. Sysselsättningsgraden är den faktor som över tid är avgörande för vilken nivå av service vårt samhälle kan erbjuda medborgarna.  Förra regeringen gjorde ett gott arbete med att höja sysselsättningsgraden, nu krävs ytterligare åtgärder för en fortsatt positiv utveckling. Nuvarande regering strävar till att genom olika skatteåtgärder och arbetslivsreformer uppmuntra till arbete. De arbetslivsreformer som nuvarande regering planerar är att gå in för är att ändra arbetslagstiftningen, utvidga möjligheterna till lokala avtal och stärka arbetsförmedlingen. Målsättningen är att eliminera flitfällor, underlätta anställningar och förbättra den finländska arbetskraftens konkurrenskraft. Många av dessa förändringar har redan genomförts i våra nordiska grannländer med goda resultat. Vi måste inse att ett nordiskt välfärdssamhälle inte kan upprätthållas utan en nordisk sysselsättningsgrad.

Det internationella politiska läget fortsätter skapa instabilitet och oförutsägbarhet. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter. Konflikten mellan Hamas och Israel kan komma att resultera i en ännu mera instabil utveckling globalt. Så länge krigen pågår kommer osäkerheten att fortsätta, i värsta fall förvärras även inom ekonomin. De satsningarna på säkerhet och försvar som aviseras i budgeten är nödvändiga i dagens oroliga värld.

Utmaningarna finns men vi lever trots allt i ett tryggt land med alla möjligheter till en god framtid. Tappar vi framtidstron så tappar vi framtiden. I budgeten görs därför många viktiga framtidssatsningar. Infrastruktursatsningarna och satsningarna inom utbildningssektorn är tillsammans med arbetslivsreformerna de åtgärder som skall visa oss vägen ur den ekonomiska utmaning vi nu genomlever.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00