När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

22.10.2023 kl. 06:11

Förra veckan presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för år 2024.

För mig är det uppenbart att vi måste lägga om kursen när det gäller skuldsättningen inom den offentliga sektorn. Framtida generationer skall inte lämnas ansvariga för att betala för vårt spenderande. Lån skall huvudsakligen upptas för investeringar och offentliga sektorns låntagning är i praktiken framflyttad beskattning. Vi behöver alla inse den enkla realiteten att vare sig det är frågan om privatpersoner, företag, kommuner, eller staten så måste inkomsterna på sikt överstiga utgifterna, annars faller korthuset ihop.

 

När statens ekonomi skall balanseras har vi tre alternativ.

Vi kan höja skatterna, vi kan skära i utgifterna, eller så kan vi satsa på att höja sysselsättningsgraden för att öka intäkterna. Sysselsättningsgraden är den faktor som över tid är avgörande för vilken nivå av service vårt samhälle kan erbjuda medborgarna.  Förra regeringen gjorde ett gott arbete med att höja sysselsättningsgraden, nu krävs ytterligare åtgärder för en fortsatt positiv utveckling. Nuvarande regering strävar till att genom olika skatteåtgärder och arbetslivsreformer uppmuntra till arbete. De arbetslivsreformer som nuvarande regering planerar är att gå in för är att ändra arbetslagstiftningen, utvidga möjligheterna till lokala avtal och stärka arbetsförmedlingen. Målsättningen är att eliminera flitfällor, underlätta anställningar och förbättra den finländska arbetskraftens konkurrenskraft. Många av dessa förändringar har redan genomförts i våra nordiska grannländer med goda resultat. Vi måste inse att ett nordiskt välfärdssamhälle inte kan upprätthållas utan en nordisk sysselsättningsgrad.

Det internationella politiska läget fortsätter skapa instabilitet och oförutsägbarhet. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter. Konflikten mellan Hamas och Israel kan komma att resultera i en ännu mera instabil utveckling globalt. Så länge krigen pågår kommer osäkerheten att fortsätta, i värsta fall förvärras även inom ekonomin. De satsningarna på säkerhet och försvar som aviseras i budgeten är nödvändiga i dagens oroliga värld.

Utmaningarna finns men vi lever trots allt i ett tryggt land med alla möjligheter till en god framtid. Tappar vi framtidstron så tappar vi framtiden. I budgeten görs därför många viktiga framtidssatsningar. Infrastruktursatsningarna och satsningarna inom utbildningssektorn är tillsammans med arbetslivsreformerna de åtgärder som skall visa oss vägen ur den ekonomiska utmaning vi nu genomlever.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Ökad ojämlikhet

Interpellationen om den ökande ojämlikheten och låginkomsttagares försörjningsproblem. Gruppanförande 23.9 2014, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen
23.09.2014 kl. 15:00

Budgetförslaget 2015

Remissdebatt om budgetförslaget 2015. Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen, Mikaela Nylander 16.9 2014
16.09.2014 kl. 15:21

Polisens resurser

Interpellationsdebatt om polisens resurser 10.9 2014 Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen
10.09.2014 kl. 15:00

Läget i Ukraina

Statsministerns upplysning om läget i Ukraina. Jörn Donner 2.9 2014, Gruppanförande
02.09.2014 kl. 15:00

Läget i Ukraina

Statsministerns upplysning om läget i Ukraina. Jörn Donner 2.9 2014, Gruppanförande
02.09.2014 kl. 15:00

Statsminister Stubbs regeringsprogram

Gruppanförande om statsminister Stubbs regeringsprogram 24.6 2014 Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
24.06.2014 kl. 15:00

Offentliga finanserna

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2015-2018 Gruppanförande Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen, 11.6 2014
11.06.2014 kl. 15:00