Framtidens skola stakas nu

06.11.2023 kl. 13:10
Jaha, ännu en sådan rubrik. Detta har vi tänkt göra och även gjort flera gånger tidigare - måste vi faktiskt ändra på något just nu då vi äntligen utlovats arbetsro?

Kanske du tänkte så då du läste rubriken? Jag förstår dig mycket väl.

Inledningsvis, det blir mera arbetsro i skolorna de kommande åren. Det behöver hela skolvärlden. Färre projekt - mera fokus på basuppgiften. I ca 15 års tid har vi hört larmrapporter om försämrade studieresult. Massor har gjorts men dessvärre har resultaten försämrats även om lärarna kämpat otroligt hårt för att trenden ska vända. Problemen är många - frågan är betydligt bredare än det vi sker i klassrummen och i skolan - det vet vi!

 

Skolan ska leva i tiden och vi behöver en grundlig diskussion på alla nivåer om vad framtidens skola är och speciellt vad ska den ge för färdigheter. Inom kort inleder regeringen ett omfattande framtidsarbete kring grundskolan. Jag är glad över att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts som stöd för arbetet eftersom det inte finns utrymme att politisera frågan om utbildningens framtid.

Framtiden för den finländska utbildningen skall byggas för flera tiotals år och därför är det viktigt att arbetet sker parlamentariskt. Det möjliggör en kritisk granskning och en utveckling av utbildningsväsendet över mandatperioder.

Samtidigt är det i arbetet viktigt att identifiera vilka kunskaper våra barn och unga behöver i framtiden - vid sidan av baskunskaperna. Teknologin och digitaliseringen har tagit enorma framsteg de senaste åren. Det samma gäller den hållbara utvecklingen.

Den nya teknologin Chat GPT påverkar utbildningen redan nu. Chat GPT använder sig av maskininlärning och AI för att analysera frågor och uppmaningar i form av text. Då man frågar Chat GPT om vilka kunskaper som kommer att behövas på den framtida arbetsmarknaden är svaret i första hand kunskaper inom teknologi och digitalisering. Detta betyder att också undervisningen bör utvecklas åt det hållet och jag tror att Chat GPT är något på spåret i sitt svar.

Den artificiella intelligensen kommer ändå aldrig kunna ersätta den mänskliga kontakten eller förmågan att analysera och tänka kritiskt. Vi behöver även i fortsättningen ha ett brett kontaktnät till personer som besitter olika typer av kunskap för att kunna klara oss. De nya teknologiska innovationerna kan hjälpa oss i att skapa ett ännu bättre samhälle ifall vi lyckas använda dem rätt och inte glömmer bort den mänskliga kontakten.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00