Remissdebatt om budgetpropositionen för 2024   

10.10.2023 kl. 13:00
Gruppanförande hållet av riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson.

Ärade talman,

En stabil offentlig ekonomi är en förutsättning för att trygga servicen och för att vi Finland även i fortsättningen ska kunna vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Samtidigt vet vi att Finland just nu är det mest skuldsatta landet i norra Europa. Vår skuldsättningsgrad är helt enkelt för hög. Räntorna för statsskulden ökar kraftigt. Skuldsättningsspiralen måste brytas.

Detta är bakgrunden till både budgetpropositionen och för regeringens mål att balansera Finlands ekonomi med sex miljarder euro. En uppgift som inte är lätt och som i praktiken innebär svåra nedskärningsbeslut, som kommer att beröra och påverka många människors vardag. För oss i SFP är det viktigt att följa upp effekterna och att stå fast vid tanken att inte kräva det orimliga av någon.

Ärade talman,

Vi måste ändå inse att Finlands välfärd inte enbart tryggas genom ekonomisk anpassning och nedskärningar. Vi behöver tillväxt. Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag för att öka skatteinkomsterna som behövs för att trygga vår välfärd.  Det är positivt att finansministeriets prognos visar att den ekonomiska tillväxten förväntas ta fart nästa år.  Samtidigt behöver vi nu en politik som skapar förutsättningar för tillväxt och tryggar konkurrenskraften. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur samt förnyar arbetsmarknaden.

Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 satsar vi 50 miljoner euro till för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation.  Regeringen lyssnar på lärarnas önskemål, och vi ger nu såväl lärarna som eleverna arbetsro.  Lärarna ska nu få fokusera mera på att undervisa. Mindre på att administrera och dokumentera. Och eleverna får nu bättre möjligheter att lära sig baskunskaperna: att läsa, skriva och räkna

Vi gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med cirka 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens forskning och utvecklingsverksamhet och vi ökar antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024.

 

Ärade talman,

Regeringens målsättning är att höja sysselsättningsgraden till 80 procent. Det är viktigt att komma ihåg att de nya arbetsplatserna fram för allt skapas i företagen. Samtidigt vet vi att antalet arbetsgivarföretag i Finland har minskat på ett oroväckande sätt. Vi behöver sporra till investeringar, göra en långsiktig industripolitik och underlätta företagens möjligheter att anställa. Därför är det ytterst viktigt att regeringen nu moderniserar arbetsmarknaden genom åtgärder som i Sverige och Tyskland gjort för tiotals år sedan och som lagt grunden för dessa länders ekonomiska framgång. I SFP är vi särskilt nöjda att vår långvariga målsättning om att främja användningen av lokala avtal i alla slags företags nu går framåt.

Fungerande trafiklösningar och infrastruktur är helt centrala för såväl människornas möjligheter att röra sig, som för exportföretagens verksamhetsförutsättningar. Vi i SFP är mycket nöjda att regeringen i budgetmanglingen i brådskande tidtabell valt att prioritera en mängd exportfrämjande trafikinvesteringar: förbättringarna av riksväg 8; fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa; utvecklingen av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis; och Pargasleden. Dessutom får Jakobstads hamnväg, Kasköbanan och fördjupandet av Koverhar-farleden finansiering. Konkurrenskraften stärks även av att farledsavgifterna också i fortsättningen ska vara halverade.

I regeringsprogrammet konstateras det att: ”Tvåspråkigheten är en positiv styrka för vårt land.” Vi gläds att regeringen i budgetmanglingen har gått från ord till handling och gör flera satsningar som stärker tvåspråkigheten och det svenska språkets ställning i Finland. Nu stärks den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024. Detta stöder regeringsprogrammets ambitiösa målsättning att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. En annan viktig åtgärd är att det så kallade stora språkprovet blir avgiftsfritt. Mycket viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken.

Anslagen för den finsk- och svenskspråkiga räddningsutbildningen ökas med 3,5 miljoner euro, och tilläggsfinansiering riktas till polisutbildning på svenska.

Det är viktigt att polisen är närvarande i hela landet och syns i lokalsamhället. Regeringen siktar därför att öka antalet poliser till 8000 före utgången av valperioden.

 

Ärade talman,

Särskilt inom den icke brådskande vården har köerna vuxit långa på grund av coronapandemin. Därför är det välkommet att regeringen förkortar vårdköerna genom att öka FPA-ersättningarna för privat vård med sammanlagt 335 miljoner euro under regeringsperioden Med tanke på det förebyggande arbetet är det viktigt att regeringen nu också satsar 20 miljoner euro per år till flaggskepsprogrammet mer motion i Finland.

Anmärkningsvärt är att äntligen garanteras finansieringen för kvinnoorganisationernas ovärderliga arbete med 400 000 euro – en viktig markering som inte tidigare regeringar lyckats med. Välkommet är också att finansieringen för åtgärder som ingår i regeringens meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tryggas genom ett anslag på 6 miljoner euro.

 

Ärade talman,

För att trygga självförsörjningen och för att vi i framtiden ska kunna njuta av god, ren inhemsk mat behöver vi garantera jordbrukets verksamhetsförutsättningar. Det är välkommet att regeringen riktar anslag till jordbrukets energi investeringsbidrag, till unga jordbrukare och till jordbrukets krisstöd. Med tanke på jordbrukets lönsamhet är det allra viktigaste ändå att i rask takt få framåt de lagstiftningsåtgärder som ska stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan.

 

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en saklig och konstruktiv utskottsbehandling av regeringens budgetproposition.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00