Remissdebatt om budgetpropositionen för 2024   

10.10.2023 kl. 13:00
Gruppanförande hållet av riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson.

Ärade talman,

En stabil offentlig ekonomi är en förutsättning för att trygga servicen och för att vi Finland även i fortsättningen ska kunna vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Samtidigt vet vi att Finland just nu är det mest skuldsatta landet i norra Europa. Vår skuldsättningsgrad är helt enkelt för hög. Räntorna för statsskulden ökar kraftigt. Skuldsättningsspiralen måste brytas.

Detta är bakgrunden till både budgetpropositionen och för regeringens mål att balansera Finlands ekonomi med sex miljarder euro. En uppgift som inte är lätt och som i praktiken innebär svåra nedskärningsbeslut, som kommer att beröra och påverka många människors vardag. För oss i SFP är det viktigt att följa upp effekterna och att stå fast vid tanken att inte kräva det orimliga av någon.

Ärade talman,

Vi måste ändå inse att Finlands välfärd inte enbart tryggas genom ekonomisk anpassning och nedskärningar. Vi behöver tillväxt. Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag för att öka skatteinkomsterna som behövs för att trygga vår välfärd.  Det är positivt att finansministeriets prognos visar att den ekonomiska tillväxten förväntas ta fart nästa år.  Samtidigt behöver vi nu en politik som skapar förutsättningar för tillväxt och tryggar konkurrenskraften. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur samt förnyar arbetsmarknaden.

Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 satsar vi 50 miljoner euro till för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation.  Regeringen lyssnar på lärarnas önskemål, och vi ger nu såväl lärarna som eleverna arbetsro.  Lärarna ska nu få fokusera mera på att undervisa. Mindre på att administrera och dokumentera. Och eleverna får nu bättre möjligheter att lära sig baskunskaperna: att läsa, skriva och räkna

Vi gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med cirka 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens forskning och utvecklingsverksamhet och vi ökar antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024.

 

Ärade talman,

Regeringens målsättning är att höja sysselsättningsgraden till 80 procent. Det är viktigt att komma ihåg att de nya arbetsplatserna fram för allt skapas i företagen. Samtidigt vet vi att antalet arbetsgivarföretag i Finland har minskat på ett oroväckande sätt. Vi behöver sporra till investeringar, göra en långsiktig industripolitik och underlätta företagens möjligheter att anställa. Därför är det ytterst viktigt att regeringen nu moderniserar arbetsmarknaden genom åtgärder som i Sverige och Tyskland gjort för tiotals år sedan och som lagt grunden för dessa länders ekonomiska framgång. I SFP är vi särskilt nöjda att vår långvariga målsättning om att främja användningen av lokala avtal i alla slags företags nu går framåt.

Fungerande trafiklösningar och infrastruktur är helt centrala för såväl människornas möjligheter att röra sig, som för exportföretagens verksamhetsförutsättningar. Vi i SFP är mycket nöjda att regeringen i budgetmanglingen i brådskande tidtabell valt att prioritera en mängd exportfrämjande trafikinvesteringar: förbättringarna av riksväg 8; fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa; utvecklingen av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis; och Pargasleden. Dessutom får Jakobstads hamnväg, Kasköbanan och fördjupandet av Koverhar-farleden finansiering. Konkurrenskraften stärks även av att farledsavgifterna också i fortsättningen ska vara halverade.

I regeringsprogrammet konstateras det att: ”Tvåspråkigheten är en positiv styrka för vårt land.” Vi gläds att regeringen i budgetmanglingen har gått från ord till handling och gör flera satsningar som stärker tvåspråkigheten och det svenska språkets ställning i Finland. Nu stärks den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024. Detta stöder regeringsprogrammets ambitiösa målsättning att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. En annan viktig åtgärd är att det så kallade stora språkprovet blir avgiftsfritt. Mycket viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken.

Anslagen för den finsk- och svenskspråkiga räddningsutbildningen ökas med 3,5 miljoner euro, och tilläggsfinansiering riktas till polisutbildning på svenska.

Det är viktigt att polisen är närvarande i hela landet och syns i lokalsamhället. Regeringen siktar därför att öka antalet poliser till 8000 före utgången av valperioden.

 

Ärade talman,

Särskilt inom den icke brådskande vården har köerna vuxit långa på grund av coronapandemin. Därför är det välkommet att regeringen förkortar vårdköerna genom att öka FPA-ersättningarna för privat vård med sammanlagt 335 miljoner euro under regeringsperioden Med tanke på det förebyggande arbetet är det viktigt att regeringen nu också satsar 20 miljoner euro per år till flaggskepsprogrammet mer motion i Finland.

Anmärkningsvärt är att äntligen garanteras finansieringen för kvinnoorganisationernas ovärderliga arbete med 400 000 euro – en viktig markering som inte tidigare regeringar lyckats med. Välkommet är också att finansieringen för åtgärder som ingår i regeringens meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tryggas genom ett anslag på 6 miljoner euro.

 

Ärade talman,

För att trygga självförsörjningen och för att vi i framtiden ska kunna njuta av god, ren inhemsk mat behöver vi garantera jordbrukets verksamhetsförutsättningar. Det är välkommet att regeringen riktar anslag till jordbrukets energi investeringsbidrag, till unga jordbrukare och till jordbrukets krisstöd. Med tanke på jordbrukets lönsamhet är det allra viktigaste ändå att i rask takt få framåt de lagstiftningsåtgärder som ska stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan.

 

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en saklig och konstruktiv utskottsbehandling av regeringens budgetproposition.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15