Att Finland får en extra plats i Europaparlamentet i nästa val ger en stark möjlighet att skapa ett eget mandat för Åland i Europaparlamentet, som är grundligt motiverat.

13.09.2023 kl. 10:30

Europaparlamentet har idag godkänt sammansättningen av Europaparlamentet för kommande valperiod 2024 – 2029. Beslutet innebär att antalet medlemmar i Europaparlamentet ökar till 720. Innan Brexit hade Europaparlamentet 751 platser i bruk, vilket är maxantalet enligt EU-fördraget.

Europaparlamentets beslut gör att en av de nya platserna tillfaller Finland och Finlands platser ökar från 14 till 15 i nästa val.

– Att Finlands platser ökar från 14 till 15 innebär en utmärkt möjlighet att öronmärka den nya 15:e platsen till Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Platserna i Europaparlamentet är mycket viktiga då många frågor som har betydelse i vår vardag avgörs på EU-nivå. Intressebevakningen, som är central för människor och företag, behöver göras både av regering och Europaparlament.

– Åland har inte kompenserats för den direkta makt man gett ifrån sig till Europeiska Unionen. En åländsk plats i Europaparlamentet skulle ge Åland direkt representation i ett av EU:s beslutande organ på samma sätt som den tysktalande regionen i Belgien har, med ett eget mandat i Europaparlamentet, eller som Grönland hade då man var en del av EU och då hade ett öronmärkt mandat av Danmark, säger Löfström.

Den tysktalande regionen i Belgien har ungefär samma procentuella andel av den belgiska befolkningen som Ålands befolkningsandel av Finlands.
 
– Frågan om en åländsk EU-parlamentsplats är inte bara mycket väl motiverad, utan det finns goda exempel i andra EU-länder för hur man löst det i liknande fall. Det skulle också verkställa det principbeslut som statsrådet fattade år 2009 om att öka Ålands EU-inflytande. Grundlagsutskottet har tidigare konstaterat att det inte finns hinder för en sådan lösning, men att det hänger på politisk vilja, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11

Människorättspolitiska redogörelsen

Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet
16.02.2022 kl. 15:41

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45