Regeringen Orpos regeringsprogram

21.06.2023 kl. 14:00
Gruppanförande, Otto Andersson, Svenska riksdagsgruppen 21.6.2023

Ärade talman,

Det är sällsynt att en ny regering får inleda sitt arbete med en rekordhög sysselsättningsgrad och med vetskapen om flera stora investeringar hägrar i horisonten. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP är nöjda över det arbete som gjordes under förra regeringen som förde Finland framåt.

Samtidigt har vi stora utmaningar som måste lösas. Finland har skuldsatt sig redan en längre tid, under flera valperioder. Om vi fortsätter som förut skulle det innebära att vi skuldsätter oss med tio miljarder euro per år enbart för att täcka våra nuvarande utgifter. Innan riksdagsvalet var de flesta partier överens om att det finns ett behov att anpassa ekonomin.

Regeringen har tagit till sin uppgift att balansera Finlands ekonomi med sex miljarder euro. Uppdraget är inte lätt. Vi i SFP vill vara tydliga att Finland även i fortsättningen ska vara ett nordiskt välfärdssamhälle som tar hand om de mest utsatta. Men för att kunna trygga välfärden och servicen även i framtiden, behövs en stabil ekonomi. Många sektorer såsom skolan har vi kunnat skydda från nedskärningar. Men inte alla. Och det är klart att många människor kommer att beröras av åtgärderna. Därför är det nödvändigt att i det fortsatta arbetet göra noggranna konsekvensanalyser och också riktade stödåtgärder för de som behöver det mest.

Ärade talman,

Finland behöver nu tillväxt. Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag för att öka skatteinkomsterna som behövs för att trygga vår välfärd. Regeringen vill höja sysselsättningsgraden till 80 procent på sikt.  Vi sporrar till investeringar, gör en långsiktig industripolitik och tryggar Finlands konkurrenskraft.

Vad är det största hindret för tillväxt i Finland? Fråga näringslivets centralförbund EK, fråga våra företagare eller landets främsta ekonomister. Svaret är ändå det samma: bristen på kunnig arbetskraft.

I SFP ser vi inte en ökad arbetskraftsinvandring som ett alternativ, vi ser det som en nödvändighet. Därför är vi mycket nöjda att regeringen nu sätter fart på arbetskraftsinvandringen genom att bland annat försnabba tillståndsprocesserna samt erkännandet av utländsk examen. Det blir dessutom lättare att stanna kvar i Finland efter avlagda studier.

Vi behöver även modernisera arbetsmarknaden och regeringen gör betydande arbetsmarknadsreformer som underlättar företagens möjligheter att anställa. Reformer som Sverige och Tyskland gjort för tiotals år sedan och som lagt grunden för deras ekonomiska framgång. Särskilt viktigt är att lokala avtal nu möjliggörs även vid sådana företag som inte är fackligt organiserade - något som SFP förespråkat en längre tid. Arbetet för att stärka jämställdheten pågår på flera plan och inom arbetslivet fortsätter exempelvis likalönsprogrammet.

Det ska alltid löna sig att jobba. Därför sänker regeringen inkomstbeskattningen speciellt för låg- och medelinkomsttagare och samtidigt reformeras det inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstödet. På SFP:s initiativ bereds skatteincitament för att sporra att de pensionärer som vill fortsätta jobba deltar i arbetslivet.

Ärade talman,

Vi bildningspartiet SFP gläds över beslutet att stärka den grundläggande utbildningen med 200 miljoner euro. En kvalitativ grundläggande utbildning är den bästa garanten för att skapa jämlika möjligheter i livet för våra barn och unga.

Nu är det dags att ge arbetsro i den grundläggande utbildningen, för eleverna och lärarna. Lärarna ska nu få fokusera mera på att undervisa. Mindre på att administrera och dokumentera. Genom att öka på antalet årsveckotimmar, utan att utvidga läroplanen, får eleverna bättre möjligheter att stärka sina baskunskaper. Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna när de går ut ur grundskolan. Ingen elev ska lämnas efter.

Ärade talman,

En av regeringens viktiga uppgifter är att förbättra tillgången till social- och hälsovård. Därför riktas nu över 300 miljoner euro för att förkorta vårdköerna inom primärhälsovården. Vi vill använda oss av alla aktörer inom vården. Såväl offentliga, privata som tredje sektorn behövs. Vi satsar på användningen av servicesedlar.

Regeringen främjar den psykiska hälsan genom att satsa på psykvårdstjänster, och utveckla lågtröskelmottagningar för unga. Och äntligen införs en terapigaranti för barn och unga. För att åtgärda bristen på psykoterapeuter görs en del av psykoterapeututbildningen avgiftsfri.

Samtidigt är det viktigt att minnas att utan välmående personal, finns det ingen vård. Personalbristen ska därför underlättas genom ett ökat antal nybörjarplatser inom vårdutbildningen på båda nationalspråken, genom att utvärdera behörighetskraven och se över arbetsfördelningen inom vården - något som SFP länge efterlyst.

Vi i SFP är glada för de många satsningar som vi kan göra på våra barn och unga, till exempel hobbysedlar och höjt barnbidrag. Det att vi i denna regering har en minister vars uttryckliga uppgift är att arbeta för våra barn och unga är ett tydligt budskap. Dessutom är motion något som regeringen kommer att ha i fokus under de kommande åren. Det kommer att gynna folkhälsan och välmående.

Ärade talman,

Regeringens budskap är tydligt och klart - vi håller fast vid klimatlagens målsättningar genom aktiva åtgärder. Finland ska vara klimatneutralt år 2035. Vi främjar grön omställning och investeringar i cleantech bland annat genom att göra tillståndsförfarandena smidigare. Regeringen förbinder sig också till att satsa på forskning, utveckling och innovationer med att fram till år 2030 höja den statliga finansieringens andel till fyra procent av landets BNP.

Arbetet för att stärka Finlands självförsörjningsgrad inom ren energi fortsätter, inte minst när det kommer till att Finland ska vara oberoende av rysk energi.

Vårt inhemska jordbruk har länge lidit av en lönsamhetskris, som nu är akut. Regeringen tar detta på allvar och gör ändringar i konkurrens- och annan lagstiftning för att stärka jordbrukarnas ställning.

Ärade talman,

För SFP är det viktigt att Finland är och fortsätter vara en trovärdig part i det internationella samarbetet, samt följer och respekterar internationella avtal. Det görs nedskärningar också i det humanitära biståndet, men vi kommer fortfarande att fullfölja alla de förpliktelser och projekt som vi har förbundit oss till. Finland fortsätter dessutom att ge sitt starka stöd till Ukraina.

Finlands EU politik kommer även härefter att vara ambitiös och dessutom är vi nu en aktiv aktör inom Nato. Vi utvecklar det nordiska samarbetet och satsar speciellt på förhållandena mellan Finland och Sverige, kanske mer än någonsin tidigare. Vi ska arbeta målmedvetet för att Sverige så fort som möjligt blir medlem i NATO.

Ärade talman,

Det är helt klart att skrivningarna om den humanitära invandringen är svåra ur SFP:s synvinkel. I lagberedningen gällande migrationspolitiken är det nödvändigt att noggrant iaktta människorättskonventionerna och grundlagen.

Vi förstår att många skrivningar skapat oro hos dem som inte bor permanent i Finland. Vi gör vårt yttersta för att lösningarna främjar mänskliga rättigheter för envar. Alla människor är lika värdefulla och vi gör allt för att avskaffa motsättningar mellan olika människogrupper i vårt land.

Samtidigt gläds vi i SFP att den nya regeringen gör en stark människorättsgärning genom att ännu i år förnya sametingslagen, i tätt samarbete med Sametinget. Ändringen är nödvändig för att trygga samernas rättigheter som urfolk. Och jag tror att också många i oppositionen kommer att välkomna detta lagförslag.

Ärade talman,

I regeringsprogrammet står det tydligt: ”Tvåspråkigheten är en positiv styrka för vårt land.” Finlands tvåspråkighet och rätten till service på båda nationalspråken syns genomgående i programmet. Oavsett om det gäller vård, utbildning eller andra tjänster ska denna regering jobba för att inte bara trygga svenskans ställning, utan också utveckla den. Också det goda samarbetet med landskapet Åland ska fortsätta. Vi bland annat utvecklar och främjar självstyrelsen och fortsätter genomförandet av Ålandsstrategin.

Ärade talman,

Förslaget till regeringsprogram innehåller många för SFP viktiga skrivningar som för Finland framåt. Vårt avtryck syns på många sätt i programmet, också genom allting som kunde finnas där, men inte finns. Vi i SFP är beredda att ta ansvar för att rädda vårt finländska välfärdssamhälle.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15