Barn och unga vinnare på Ständerhuset

18.06.2023 kl. 10:42
En mycket innehållsrik resa med känslor som gått både upp och ner. Så kan vi beskriva den sju veckor långa maratonresan, regeringsförhandlingarna på Ständerhuset, som nu nått sin målgång. Processen har krävt tålamod, envishet och goda sittmuskler.

Finland är annorlunda än för fem år sen och denna text baserar sig på förhandlingsresultatet, och programmet ska såklart ännu godkännas av alla partiorgan. Regeringsprogrammet som publicerades igår är en spegling av samhällsklimatet i samband med riksdagsvalet för drygt 2 månader sen. I mångas ögon ett kyligare Finland. De regionala skillnaderna är stora i landet och den österbottniska vardagen skiljer sig i flera avseenden från andra delar av landet, inte bara då det gäller språket.

Just därför ser jag det viktigt att vi deltog i förhandlingarna. För att berätta och få in skrivningar som direkt eller indirekt berör vår vardag och att vi, Österbotten, finns på kartan även i fortsättningen! Vi alla minns hur det var under regeringen Sipiläs tid. Många förhandlare från andra partier och andra delar av landet har senast nu lärt sig massor om Österbotten och Vasaregionen, det kan jag intyga.

Sett till diskussionen på det österbottniska valfältet under vintern och våren så finns nu skrivningar i programmet som tar ett steg mot det bättre, till exempel gällande vargen och skarven men även bränslepriserna, som inte kommer att höjas genom statliga åtgärder. En utredning om en fastförbindelse över Kvarken finns inskriven samt skrivningar som gynnar industrin längs vår kust. Även nikotinpåsarna kommer att börja säljas lagligt och generera skatteintäkter.

Förutom detta finns det på tiotals ställen i programmet att service ska garanteras på svenska, alternativt skrivet på båda nationalspråken. Detta främst inom vården och utbildningen. Såna texter läggs inte in av sig själv.

Som i alla förhandlingar måste man fundera, hur skulle det ha sett ut om man inte varit med. Ofta handlar det om att rädda från något som kunde ha varit värre. Det är slutresultatet som räknas – inte det som varit under vägens gång. Och med slutresultatet är oftast alla partier lite missnöjda.

Vi vet att tuffa tider väntar i och med att de statliga finanserna mår allt sämre och flera miljarder euro av statsfinanserna ska balanseras. I programmet finns flera åtgärder som kommer att beröra vardagen för oss alla – på ett eller annat sätt! Det är bra att det i programmet finns flera skrivningar om att de som drabbas allra mest ska prioriteras.

Men trots utmanande tider är det otroligt viktigt att ha framtidstro. Jag är väldigt glad över att det nu görs ordentliga tilläggssatsningar på barn och unga. Dels genom terapigaranti och andra stödfunktioner inom social- och hälsovården men framförallt genom rediga tilläggssatsningar, på 200 miljoner euro, inom den grundläggande undervisningen. I första hand riktas denna summa för att stärka stödundervisningen (uppdatering av 3-stegsstödet) men även till att öka minimiantalet på årsveckotimmar med 2–3 så att lärarna bättre ska kunna fokusera på baskunskaperna – läsa, skriva och räkna. Även stödundervisningen på andra stadiet får 20 miljoner euro totalt.

I regeringsprogrammet finns även en explicit satsning på att vi finländare rör på oss mera, vilket naturligtvis också passar oss förhandlare som suttit långa dagar på Ständerhuset utan motion och frisk luft.

En del av oss förhandlare kommer att spela fotboll i riksdagens lag i Malax den 1 juli på invigningen av nya konstgräsplanen i Pixne. För motståndet i öppningsmatchen står Malax Ifs lag på 90-talet. Välkommen dit och jag önskar alla en fin fortsättning på sommaren.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35