Äntligen har vi en ny funktionshinderservicelag!

01.03.2023 kl. 16:16
Riksdagen har idag godkänt den nya funktionshinderservicelagen.

Riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd med de förbättringar som gjorts under behandlingen och att lagen äntligen kunde godkännas.


– Under förra valperioden föll förslaget på en funktionshinderservicelag på slutrakan och därför är jag glad över att lagen nu prioriterats och att vi idag kunnat godkänna det här viktiga lagpaketet. Diagnosen kommer inte längre att bestämma tillgången till service, utan utgångspunkten är att det individuella behovet ligger till grund för att få stöd. Det här är en väsentlig förändring. Tjänsterna erbjuds nu på en mer jämlik grund och tillgången förbättras till en större mängd tjänster, säger Rehn-Kivi. 

Lagförslaget har grundligt behandlats i riksdagens social-och hälsovårdsutskott och där gjordes även många förbättringar och förtydliganden till det ursprungliga lagförslaget.

– De senaste veckorna har olika synskadeförbund och enskilda personer med synnedsättning uttryckt sin oro över att övning i punktskrift eller användning av hjälpmedel som den vita käppen inte längre skulle stödas. Det har inte varit avsikten att försämra möjligheten till denna viktiga övning, men paragrafen har nu förtydligats för att undvika feltolkning, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi är speciellt nöjd över att åldersgränsen på 65 år för att få service på basis av funktionshinderservicelagen nu slopas och lyfter upp viktiga förändringar som underlättar familjernas vardag.

– Arbetsverksamheten tryggas för personer med intellektuell funktionsnedsättning och avgifterna för transporten till och från dag- och arbetsverksamheten förblir avgiftsfri. Skolelever med intellektuell funktionsnedsättning kan också i framtiden delta avgiftsfritt i morgon- och eftermiddagsvården utgående från bestämmelserna om kortvarig omsorg. Att de här punkterna ändras har också för mig personligen varit ett villkor för att helhjärtat kunna stöda reformen. Jag vet hur jobbigt många familjer med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning har det, avslutar Rehn-Kivi. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00