Äntligen har vi en ny funktionshinderservicelag!

01.03.2023 kl. 16:16
Riksdagen har idag godkänt den nya funktionshinderservicelagen.

Riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi (SFP) är nöjd med de förbättringar som gjorts under behandlingen och att lagen äntligen kunde godkännas.


– Under förra valperioden föll förslaget på en funktionshinderservicelag på slutrakan och därför är jag glad över att lagen nu prioriterats och att vi idag kunnat godkänna det här viktiga lagpaketet. Diagnosen kommer inte längre att bestämma tillgången till service, utan utgångspunkten är att det individuella behovet ligger till grund för att få stöd. Det här är en väsentlig förändring. Tjänsterna erbjuds nu på en mer jämlik grund och tillgången förbättras till en större mängd tjänster, säger Rehn-Kivi. 

Lagförslaget har grundligt behandlats i riksdagens social-och hälsovårdsutskott och där gjordes även många förbättringar och förtydliganden till det ursprungliga lagförslaget.

– De senaste veckorna har olika synskadeförbund och enskilda personer med synnedsättning uttryckt sin oro över att övning i punktskrift eller användning av hjälpmedel som den vita käppen inte längre skulle stödas. Det har inte varit avsikten att försämra möjligheten till denna viktiga övning, men paragrafen har nu förtydligats för att undvika feltolkning, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi är speciellt nöjd över att åldersgränsen på 65 år för att få service på basis av funktionshinderservicelagen nu slopas och lyfter upp viktiga förändringar som underlättar familjernas vardag.

– Arbetsverksamheten tryggas för personer med intellektuell funktionsnedsättning och avgifterna för transporten till och från dag- och arbetsverksamheten förblir avgiftsfri. Skolelever med intellektuell funktionsnedsättning kan också i framtiden delta avgiftsfritt i morgon- och eftermiddagsvården utgående från bestämmelserna om kortvarig omsorg. Att de här punkterna ändras har också för mig personligen varit ett villkor för att helhjärtat kunna stöda reformen. Jag vet hur jobbigt många familjer med ett barn med intellektuell funktionsnedsättning har det, avslutar Rehn-Kivi. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00