Bred enighet i riksdagen för Nato-medlemskap 

01.03.2023 kl. 14:29

Idag (1.3) har riksdagen godkänt regeringens proposition gällande Finlands medlemskap i Nato. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, är nöjd över att riksdagen gett sitt klara besked i frågan, och att Finland nu slutfört den här delen i anslutningsprocessen.    


– Dagens omröstning bekräftade igen det breda stöd som finns i riksdagen för Finlands Nato-medlemskap. Siffrorna 188-8 skrevs in i Finlands historia då riksdagen i maj 2022 gav sitt stöd för att Finland skulle ansöka om medlemskap. Med rösterna 184–7 har riksdagen idag igen visat att det råder stor enighet i den här frågan. Riksdagens vilja är klar, konstaterar minister Blomqvist. 

– När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina skedde en grundläggande förändring i Finlands och Europas säkerhetspolitiska omgivning. Det var mot den här bakgrunden som vi i regeringen agerade för att maximera Finlands och finländarnas säkerhet och ansökte om medlemskap i Nato. Med det här i åtanke har både regering och riksdag under det gångna året skött sina processer grundligt, men även smidigt, i brett samförstånd och i rask takt. Det är bra att riksdagen nu godkänt Nato-lagen och att vi för vår del har processen klar så här långt, framhåller Blomqvist. Nu inväntar vi bara Ungerns och Turkiets ratificeringar för att medlemskapet ska kunna ros i hamn.

Under året som gått har Finland och Sverige samarbetat mycket tätt kring sina respektive Nato-beslut och processer.

– Under den här säkerhetspolitiskt turbulenta tiden har vi sett ett oerhört tätt samarbete mellan våra länder. Att Sverige är Finlands viktigaste bilaterala partner, som det konstateras i statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, har verkligen synts i praktiken. Den täta samordningen genom hela processen visar på det djupa förtroendet som finns mellan våra länder. Det starka stödet och samarbetet med övriga nordiska länderna har även varit mycket betydelsefullt. Vi ska fortsätta gå vidare i processen i samförstånd och nära samarbete med Sverige. Jag hoppas att både Finland och Sverige ska anslutas till Nato tillsammans och så snart som möjligt, avslutar Blomqvist. 


 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15