Finland har nu gjort sitt. Dags för Turkiet och Ungern att följa efter

01.03.2023 kl. 14:27

- Vi är inte i mål ännu, men det här är ett steg framåt, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Andes Adlercreutz när riksdagen ratificierade Nato- medlemskapet idag. Han syftar på att Ungern och Turkiet fortfarande inte ratificerat Finlands medlemskap i Nato. 

 
-Nu har denna riksdag som initierade processen gjort sitt. Nu är det upp till Ungern och Turkiet att se sitt ansvar och skjuta inrikespolitiken åt sidan. Sverige och Finland stärker Nato, vårt medlemskap gör hela Europa tryggare. Det är dags att få ratificeringen i mål så att vi kan gå in i Nato jämsides och samtidigt.
 
Adlercreutz säger att Natomedlemskapet på bästa möjliga vis garanterar att alla kan leva i trygghet i Finland.  SFP har länge förespråkat ett finländskt Natomedlemskap, också då det var en impopulär åsikt. 
 
- Länge fick vi vara rätt ensamma i den här diskussionen. Så sent som 2018 var Torvalds den enda presidentkandidaten som flaggade för ett medlemskap. I slutet av 2021 efterlyste jag att vi inleder en medlemskapsprocess och nu ett drygt år senare är det verklighet. Opinionen svängde snabbt och väl så. Den bistra verkligheten runtomkring oss åstadkom en kursförändring, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz betonar, att Finland fortsättningsvis kommer att fatta beslut om sitt eget försvar, men att det är viktigt att vi är en aktiv och konstruktiv aktör i Nato.
 
- Grunden för vårt försvar kommer också i framtiden att basera sig på våra egna styrkor. Det är rätt och riktigt. Men när vi väl är medlemmar så har vi stöd av de övriga i koalitionen. Vi går in i Nato med jämlika rättigheter och jämlika förpliktelser. Våra garnisoner blir nu Nato garnisoner. Samtidigt är det bra att erkänna, att vi knappast kommer att ha permanenta utländska styrkor i Finland helt enkelt för att vi har så bra förmågor själva, säger Adlercreutz.
 
Natomedlemmar förväntas lägga två procent av landets BNP på försvarsutgifter. Redan idag ligger vi över den siffran.
 
- Rysslands anfall mot Ukraina visar att vi länge tänkt rätt. Nu gäller det att hålla tag i insikten om att ett trovärdigt försvar är viktigt. Vi bör hålla fast vid en nivå på minst 2% av BNP för våra försvarsutgifter. 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15