Ukrainas sak är vår

24.02.2023 kl. 11:39

Idag (24.2.2023) har det gått ett år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Ett år sedan det säkerhetspolitiska läget i Europa rubbades om i grunden och vi vaknade upp till en förändrad värld. I ett år har ukrainarna ihärdigt fört en kamp på liv och död för sitt land, för sin demokrati och för sin frihet. Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist, betonar vikten av vår fortsatta solidaritet med Ukraina. 


– Vårt starka stöd till Ukraina är oerhört viktigt och måste fortsätta, säger minister Blomqvist. Vi ska stå vid Ukrainas sida så länge som det behövs, vilket också EU-ländernas ledare har understrukit. Finland har stött Ukraina såväl nationellt som via EU och multilaterala forum. Det transatlantiska samarbetet har varit viktigt. Vi har entydigt fördömt Rysslands agerande, infört omfattande sanktioner och gett politiskt, humanitärt, ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Det här ska vi fortsätta med. 

Hittills har EU och medlemsländerna gett mer än 50 miljarder euro i stöd till Ukraina. Igår beslöt Finland skicka ytterligare försvarsmaterial till Ukraina, den trettonde försändelsen i ordningen, samtidigt som EU har utannonserat det tionde sanktionspaketet mot Ryssland. 

– Det här är bara två exempel på det konkreta stöd som Finland och EU ger Ukraina, konstaterar Blomqvist. Vår insats kan inte på något sätt jämföras med den enorma uppoffring ukrainarna tvingas till eller det mod de visar, men det externa stödet är avgörande för att ukrainarna ska kunna fortsätta försvara sitt land och sin frihet – och våra gemensamma värderingar. Ryssland anföll Ukraina, men attackerade samtidigt den europeiska säkerhetsordningen och våra principer och värderingar. Ukrainarna strider i främsta linjen för våra gemensamma värderingar; för demokrati, för mänskliga rättigheter, för frihet. Ukrainas sak är vår, framhåller Blomqvist. 

Rysslands krig har långtgående och långvariga konsekvenser, även oförutsägbara. Kriget har naturligtvis i första hand och framom allt annat drabbat Ukraina och ukrainarna, men följderna har även synts i världspolitiken och i vår vardag. 

– Inom regeringen har vi under det gångna året agerat och svarat på situationens allvar, konstaterar Blomqvist. Vi tog det historiska beslutet att ansöka om medlemskap i Nato. Inget annat försvarssamarbete kan erbjuda motsvarande säkerhetsgarantier. I Finland har vi alltid prioriterat vårt försvar och vår beredskap högt, men under det gångna året har vi vidtagit olika åtgärder för att ytterligare öka samhällets beredskap och resiliens. 

– Det gångna året har varit en tid av förändring och osäkerhet, men även en tid av insikter. Vi blev igen påminda om betydelsen av beredskapsfrågor och självförsörjning, inte minst den inhemska matproduktionen. Senast nu insåg vi att den gröna omställningen måste ske nu och inte ”i framtiden”. Vi har sett vilken skillnad vi kan göra när vi samarbetar resolut och enigt med våra partner. Och framförallt blev vi igen påminda om att inget kan tas för givet, utan att vi alla dagar måste arbeta för de värderingar och den värld vi vill leva i, avslutar Blomqvist.

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00