Med vården i fokus!

18.02.2023 kl. 10:48
Ibland är det bra att inte veta exakt vad morgondagen för med sig. Då skulle vi säkert oroa oss en hel del i onödan.

Samtidigt är det så viktigt att kunna lita på att hjälpen finns där ifall något oförutsett skulle inträffa. Då det gäller hälso- och sjukvården är det definitivt så att hjälpen ska finnas så nära som möjligt eftersom nöden ofta är som störst då vi behöver den här typen av service. Det är ändå ingen självklarhet att hälso- och sjukvården finns nära oss. Det krävs ofta benhård och kontinuerlig intressebevakning för att trygga närheten.

Då jag spelade tennis med delar av min familj för en tid sedan föll jag så illa att jag skadade knät och fick en fraktur i handleden. Det krävdes en operation i min arm. Före operationen behövdes också magnetröntgen av mitt onda knä. För mig har processen med allt från akutvårdens första fina insatser till de första undersökningarna vid akuten i Jakobstad, operationen vid Vasa centralsjukhus och magnetröntgen vid Jakobstads sjukhus, varit ett bevis på att jag och SFP resonerat helt rätt då vi enträget och målmedvetet försvarat också mindre enheters existensberättigande.

Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, det handlar om patientsäkerhet och om trygghet i vardagen. Vi ska kunna lita på att vi får den vård vi behöver nära och på vårt modersmål. För egen del var det glädjande att märka hur bra vården fungerade på svenska i de olika vårdsituationer jag under de senaste veckorna befunnit mig i. Att kunna göra sig förstådd på sitt modersmål är en så otroligt viktig del av kvaliteten i vården. Det ökar känslan av trygghet. Det handlar om att bli förstådd då man är som mest sårbar. Därför behöver vi också fortsätta jobba hårt för att man ska kunna känna sig trygg med tillgång till vård också på finska inom Österbottens välfärdsområde. En fråga som speciellt i Jakobstad varit på tapeten och där specialinsatser behövs. Det handlar i slutändan om att hitta vårdpersonal som kan tillräckligt svenska och finska. Språktillägg och andra morötter är här viktiga.

SFP har trovärdigt och med gott resultat bland annat arbetat för att trygga den allmänna dygnetruntjouren i Jakobstad. Målsättningen nu måste vara att nästa valperiod förnya lagen så, att vi inte behöver be om nytt tillstånd vart tredje år av Social- och hälsovårdsministeriet. Österbottningarna själva har i högsta grad varit med och påverkat att vi i regeringsförhandlingarna 2019 på SFP:s initiativ kunde slå fast att Vasa centralsjukhus ska få fulljourstatus. Ett styrkebesked, där många hade andel i att det vi kämpade för då för fyra år sedan blev verklighet. För Mellersta Österbottens sjukhus i Karleby har SFP varit måna om att se till att den omfattning man har gällande vårdpaletten inom kirurgin kunnat tryggas, och att det hittats goda lösningar för Kronobybornas vård.

Vården och äldreomsorgen kommer fortsätta vara hjärtesaker för mig och SFP. Vi har många utmaningar framför oss, som kräver nytänk, vilja och samarbete. En av de största frågorna gäller tillgången till utbildad vårdpersonal. Här behövs lösningar som innefattar allt från vettig omfördelning av arbete inom vården, flexibla utbildnings- och vidareutbildningsmöjligheter till erkännande av utländska examina, samt satsningar på ork i arbetslivet och god arbetshälsa.

Slutligen. Jag är djupt tacksam för den kvalitativa vård jag fått efter mitt olycksfall. Vårdkedjorna fungerade, svensk service finns att tillgå och det nya H-sjukhuset i Vasa visade sig vara mycket lyckat. Speciellt tyckte jag om målningen på patientrummets badrumsdörr.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35