Krisstödet för jordbruket är nödvändigt

09.02.2023 kl. 16:57
I dag diskuterade riksdagen förslaget om stöd för lantbrukens höjda el- och gödselkostnader.

– Det är ytterst viktigt för Finlands försörjningsberedskap att vi får det här engångsstödet godkänt ännu under den här regeringsperioden. Pandemin och kriget i Ukraina har med all önskvärd tydlighet visat att vi också i framtiden måste ha ett livskraftigt jordbruk, egen livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling i vårt land. Senast nu har de allra flesta förstått lantbrukets roll för vår framtid, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Lönsamheten inom jordbruket har länge varit svag och den senaste tidens extrema kostnadsökningar kan för många gårdar vara droppen som får bägaren att rinna över. Vi vet att då en gård slutar med sin produktion, speciellt husdjursgårdar, så återuppstår inte den verksamheten mera. Därför är det viktigt att nu träda in så att gårdarna klarar sig över den akuta krisen, konstaterar minister Blomqvist.

– Målsättningen med stödet är att det riktas rätt eftersom det uttryckligen gynnar de gårdar som har en aktiv verksamhet och livsmedelsproduktion som bidrar till att öka självförsörjningsgraden. De jordbrukare som satsar på sin växtodling och köpt dyra gödselmedel får en del av sina ökade kostnader täckta och till exempel husdjursgårdar och växthus med en hög elanvändning få en liten lindring i sina elkostnader, säger Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00